Underlaget för att korrekt kunna dimensionera lärarutbildningarna är för dåligt. Det anser Universitetskanslerämbetet (UKÄ) i sitt yttrande till Riksrevisionens rapport.
Riksrevisionen anser i sin rapport ”Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?” att lärosätena och regeringen har kunskap om tillgång och efterfrågan på lärare, men UKÄ håller inte med.
I sitt yttrande skriver de att om man ska tro den allmänna debatten är lärarbristen störst inom matematik, teknik, biologi, kemi och fysik. Men Skolverkets rapport om behöriga lärare i olika ämnen visar att det snarare är i svenska som andraspråk, filosofi, naturkunskap och spanska som bristen är störst.
”Huvudmännen i många kommuner anser det inte vara svårt att rekrytera behöriga lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen”, skriver UKÄ. Andra ämnen där det råder lärarbrist är enligt UKÄ hemkunskap, slöjd, estetiska ämnen, specialidrott och hemspråk.
UKÄ påpekar att deras egen statistik över ansökningar, behöriga sökande, antagna studenter med mera inte är ett tillräckligt gott underlag för att vara en utgångspunkt för dimensionering, inte minst för att en examen inte är en garanti för att man börjar arbeta som lärare, samt att många lämnar yrket efter några år.
Myndigheten anser att Arbetsförmedlingens statistik inte heller är ett bra underlag, då den inte behandlar enskilda skolämnen utan grupper av ämnen.
De påpekar därför att det finns stora utmaningar vad gäller en korrekt dimensionering och vill se en djupare analys av hur den ska hanteras.
UKÄ vill även se en total översyn över systemet som avger hur mycket pengar lärosätena ska få.
Lotta Holmström