Statliga bidrag riktade till skolor för att öka lärarnas kompetens och kvaliteten i undervisningen går inte till de skolor som bäst behöver pengarna. Det visar en rapport från Riksrevisionen. – Det är en svidande kritik mot politiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Kommuner och huvudmän får särskilda pengar av staten för att höja kvaliteten i den svenska skolan. Riksrevisionen har granskat fyra av statsbidragen: lärarlyftet, matematiklyftet, karriärtjänstsystemet samt arbetsplatsförlagt lärande.
Syftet med granskningen har varit att se om pengarna bidrar till skollagens övergripande mål om likvärdig utbildning för eleverna.
Myndighetens slutsats är att de inte gör det i tillräckligt hög grad.
– Styrningen via de statliga bidragen bidrar inte till en likvärdig skola. Om bidragen ska fungera effektivt och i enlighet med skollagens intentioner bör de riktas dit de behövs bäst, säger riksrevisor Margareta Åberg.
De skolor som har störst behov, mätt i hur många elever som når målen, nås inte alltid av pengarna. Skolor med låga kunskapsresultat tar mer sällan emot bidrag än skolor med höga kunskapsresultat, konstaterar Riksrevisionen.
Riksrevisionens slutsats kommer inte som någon överraskning för Lärarförbundet.
– Snedfördelningen märker varje lärare av, när man påpekar vilka resurser som behövs och möts av "nej, det går inte". Snedfördelningen märker också varje skolledare av, när budgeten får styra behoven och inte tvärtom. Vi märker det givetvis också i skolresultaten, som skiljer sig så mycket åt mellan kommuner och mellan skolor, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, till TT.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund efterlyser båda en ordentlig översyn av bidragsfördelningen, enligt TT. Lärarnas Riksförbund vill dessutom se en parlamentarisk utredning om skolans styrning och finansiering.
– Staten måste ta ett större ansvar för likvärdigheten i svensk skola, säger LR-ordförande Bo Jansson.
Vad beror då snedfördelningen på? För att ta del av bidragen krävs en insats även av den mottagande skolan och huvudmannen i form av medfinansiering och administration. Det kan vara en orsak till att små skolor med mindre resurser avstår från att söka bidragen, enligt rapporten.
En annan orsak till snedfördelningen kan vara att de skolor som redan är framgångsrika och som leds av en driven skolledare, i större utsträckning söker bidragen.
I rapporten framför Riksrevisionen skarp kritik mot Skolverket. Riksrevisionen anser att Skolverket inte gör tillräckligt för att få fler att ta del av de statliga satsningarna.
Kritiken rör två punkter. Den ena är att Skolverket inte har analyserat vilka skolor som i praktiken tar del av statsbidragen. Den andra att myndigheten inte har tagit initiativ till att analysera hur bidragen skulle kunna användas mer effektivt om de riktades till skolorna med störst behov.
Varför har ni inte gjort detta, Joakim Feldt, enhetschef statsbidrag på Skolverket?
– Vi styrs mycket av de uppdrag vi får och just här har vi inte haft ett uppdrag att titta på skolnivå. Men vi ser det som ett angeläget område och vi får nu överväga om vi ska göra en bredare studie för att få en fördjupad kunskap kring fördelningen inom kommunerna.
Först måste dock Skolverket avvakta regleringsbrevet för 2015. Vad det kommer att innehålla är oklart på grund av det parlamentariska läget i riksdagen. Först när det är klart vet myndigheten vilka prioriteringar som ska göras.
Utbildningsminister Gustav Fridolin tar till sig rapportens slutsatser.
– Det är en svidande kritik mot politiken, en följd av ständiga utspel och nya satsningar. Det är inte Skolverkets ansvar, utan vårt ansvar att det ser ut så här.
Regeringen ville förändra Skolverkets myndighetsuppdrag för att utveckla ett ökat samarbete med kommunerna.
Tanken var Skolverket skulle sluta utvecklingsavtal med kommuner, för att insatser bättre skulle nå ut till de skolor som bäst behövde det. I Alliansens budget, som regeringen nu får rätta sig efter, finns inte utrymme för de förändringarna, enligt Gustav Fridolin.
– Men jag hoppas att Skolverket ändå förbereder sig för att gå mot ökad samverkan med kommunerna, för det tror jag kommer att behövas, oavsett vilken regering vi får, säger Gustav Fridolin.
Mats Thorén Enikö Koch