Fyra lärare svarar på frågan.
Petter Nilsson, 1—7-lärare ma/NO, Björkhagens skola, Stockholm.
— Ja, ibland. Då har jag gått till min närmaste chef. Jag tycker inte att vi behöver tydligare skriftliga planer. Fördelarna med det här yrket är den stora friheten kring hur man jobbar.
— Det har skett positiva förändringar på vår skola den senaste tiden, bland annat har vi färre möten. Man märker att det har hänt saker sedan Arbetsmiljöverket kom med sina förelägganden.
Ulla Stenbom Lundberg, gymnasielärare sh/hi, Luleå Gymnasieby, Luleå.
— Nej, det behöver jag nog inte direkt. Men jag tror ändå att det skulle vara bra med en skriftlig planering som görs tillsammans, eftersom arbetsgivaren då skulle få bättre kunskap om allt som ingår i arbetet, även det som inte syns.
— Det skulle vara lättare att veta att man har följt prioriteringen och tydligt kunna visa vad man inte hunnit med.
Axel Kristoffersson, 4—9-lärare idrott/SO, Sofielundsskolan, Malmö.
— Nej, inte när jag bara har mina vanliga arbetsuppgifter. Men jag kan behöva det när det kommer saker uppifrån skolledningen. Då ställer jag ibland frågan vad jag ska prioritera bort för att hinna med.
— Jag tror att det vore bra att få en tydligare arbetsbeskrivning på papper. Särskilt om skillnaden mellan vad som ingår i reglerad arbetstid och förtroendearbetstid. Där är gränserna flytande och många är osäkra.
Åsa Andersson, 7—9-lärare eng/fr, Vasaskolan, Skövde.
— Nej, det behöver jag inte. Jag har en »uppdragsdefinition« där mina arbetsuppgifter står specificerade — hur många timmar som ska gå till exempelvis undervisning, för- och efterarbete, kompetensutveckling och så vidare, under året. Den är relativt tydlig.
— Arbetsbelastningen är väldigt hög i perioder. Men jag tycker att det är upp till mig att gå till ledningen om jag inte hinner med.