Både Alliansens och S—MP-regeringens mål är att fler ungdomar ska klara gymnasiet. Men de har olika vägar för att nå dit.
Genom att satsa på gymnasieutbildningar som ökar samverkan mellan företag och skolor hoppas politikerna att arbetsmarknaden ska öppnas för fler ungdomar och leda till jobb.
Den borgerliga regeringen ökade platserna på lärlingsutbildningar under sina år vid makten. Men satsningen blev inte den succé som dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP) hoppades. Av de tänkta 30 000 utbildningsplatserna fylldes bara 6 500.
Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister i den nya regeringen, vill främst lägga krutet på collegeutbildningar.
— Vi ser däremot inte någon motsättning mellan utbildningarna. Vi vill lägga betoningen på collegeidén men kommer att fortsätta med lärlingsutbildningen också, säger hon.
Fördelen med collegeutbildningarna är enligt henne att initiativet kommer från branscherna och det gör att matchningarna av ungdomar för arbetslivet går lättare.
— När det gäller lärlingsutbildningen så har entusiasmen inte varit lika stark bland branscherna, säger Aida Hadzialic.
Hon vill uppmuntra fler branscher att ta sig an collegemodellen och hon tror att man kan bredda utbildningen till andra program, även de rent teoretiska.
Däremot bör alla tre spåren inom gymnasiet vara kvar — såväl lärling, vanliga gymnasieprogram som collegeutbildningarna, anser hon.
Yrkesprogrammen måste däremot vässas och få tillbaka högskolebehörigheten. En modern arbetsmarknad kräver det vilket ungdomarna inser, konstaterar hon.
— Ungdomarna gör ett aktivt val när de väljer bort yrkesprogrammen och jag tror att det bottnar i att högskolebehörigheten inte längre är obligatorisk. Alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande.
Lenita Jällhage