Nedgången i skolresultat påbörjades före 1990-talets skolreformer. Om de förstärkt nedgången eller bromsat den har inte IFAU, som nu kommer med en omfattande rapport, svar på.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, publicerar idag sin omfattande rapport ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola”, där de på regeringens uppdrag studerat hur skolreformerna påverkat kunskapsresultat och likvärdighet i den svenska skolan.
Den viktigaste slutsatsen är att det inte var 90-talets skolreformer med kommunalisering, det fria skolvalet och de målinriktade betygen som satte igång den negativa utvecklingen.
– Reformerna tycks inte vara den utlösande faktorn. Det är svårt att säga hur reformerna påverkat det fortsatta fallet, säger Anna Sjögren, en av rapportförfattarna.
Slutsatsen bygger på att 13- och 18-åringars kognitiva förmåga har gått ner under en längre tid. IFAU ser kopplingar mellan den kognitiva förmågan och ämneskunskaper, även om de har svårare att avgöra när tappet i ämneskunskaper inleddes utifrån den statistiken de har tillgång till.
Deras slutsats blir att försämringen börjar i tidig ålder – de första skolåren eller på förskolan – och sedan förstärks ytterligare i högstadiet. De skriver även att utvecklingen skulle kunna bero på faktorer utanför skolans värld.
I övrigt är bilden av reformernas påverkan mycket komplex. IFAU har bland annat studerat kommunala skolplaner, kunskaps- och förmågetester, mönstringsuppgifter och internationella kunskapsmätningar som Pisa.
De konstaterar att skillnaden i betyg mellan olika skolor har ökat kraftigt sedan 90-talet. Det beror enligt IFAU främst på att skillnaderna i elevsammansättning mellan skolor har ökat och inte på skillnader i kvalitet mellan skolorna. Här spelar alltså det fria skolvalet in, men något som påverkar i lika hög grad är att boendesegregationen ökat.
”Vi drar också slutsatsen att det är expansionen av fristående skolor och elevers val av friskolor snarare än möjligheten att välja mellan kommunala skolor som bidragit till den ökade sorteringen i skolan”, står det i rapporten.
– Elever med bättre förutsättningar väljer oftare en fristående skola, säger Helena Holmlund, en av rapportens författare.
Skolsegregationen har ökat mellan elever med svensk och utländsk bakgrund samt mellan elever från fattiga och rika familjer.
Hård kritik riktas mot kommunernas skolplaner, som varit för vaga. De har ”generellt så låg konkretionsgrad att det är tveksamt om skolplanen kan ha fungerat som lokalt styrdokument”, skriver IFAU. Framförallt är det fokuset på personalförsörjningen, lärarnas kompetensutveckling samt en kompensatorisk fördelning av resurser som fått stå tillbaka.
Lotta Holmström