Staten bör mer aktivt styra vilka lärare som utbildas utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, föreslog Riksrevisonen i en rapport nyligen. Men det skulle bara ha begränsad effekt, anser regeringen, som istället vill satsa på att höja läraryrkets attraktivitet så att fler lockas att arbeta som lärare.
Regeringen bör mer aktivt styra hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar. Det ansåg Riksrevisionen i en uppmärksammad rapport i september. Syftet skulle vara att komma tillrätta med problemet att många väljer att utbilda sig i ämnen där det redan finns många lärare, samtidigt som för få väljer utbildningar där det råder lärarbrist.
– Vi står inför en lärarbrist som riskerar att förvärras om inte fler studenter går utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, sa riksrevisor Margareta Åberg då.
Nu har regeringen svarat på rapporten. Den håller delvis med om de slutsatser Riksrevisionen drar i sin rapport, bland annat myndighetens övergripande slutsats att systemet kan fungera mer effektivt.
– Jag vill samtidigt poängtera att frågan om dimensionering av lärarutbildningen bara utgör en del i pusslet med att förbättra den svenska skolan, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett uttalande.
Den rätta änden att börja i, enligt regeringens åsikt, är att höja läraryrkets attraktivitet och på så sätt få fler att vilja bli lärare och fler att söka sig till lärarutbildningen. Som exempel på åtgärder nämns högre löner, bättre kvalitet på lärar- och förskollärarutbildningarna och kompetensutveckling.
Riksrevisionens förslag var att regeringen skulle styra utbudet genom att justera resurstilldelningssystemet, det vill säga på vilka grunder lärosätena får sina pengar. Av regeringens svar framgår att den inte vill gå in och särbehandla en utbildning, i det här fallet lärarutbildningen, på det sättet.
Regeringen skriver i sitt svar att en ”alltför centralstyrd dimensionering av utbildning inte är ändamålsenlig”. Den anser också att lärosätenas utformning av utbildningsutbudet fungerar ”generellt sett väl”.
I sitt svar påpekar regeringen att det pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud, vilken leds av universitetskansler Lars Haikola, som bland annat rör just dimensionering av utbildningar inom hela högskolan. Utredningen kommer tillsammans med Riksrevisionens rapport att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete, enligt Helene Hellmark Knutsson.
Regeringen håller med Riksrevisionen på några andra punkter, bland annat att lärosätena borde kunna samverka kring utbildningar som inte är så populära, för att undvika att de istället läggs ned, och att statistiken över tillgången på lärare måste bli bättre.
Mats Thorén