Svenska elever har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i PISA, särskilt då abstrakta frågor kombineras med vardagliga exempel. Det visar en ny avhandling som granskat PISA-mätningen utifrån elevernas uppfattning. Författaren är även kritisk till att mätningarna av kunskap blir allt fler – det gynnar de duktiga men missgynnar de svaga.
De provfrågor i den internationella Pisa-mätningen som handlar om naturvetenskap är svåra att förstå för svenska elever.
Framförallt är det kombinationen av att frågorna skrivs på ett abstrakt språk och att de handlar om vardagliga situationer som gör det svårt – för eleverna är det inte självklart att det handlar om naturvetenskap.
De elever som har lätt att förstå skolans och provkonstruktörernas språk lyckas, de andra inte.
Det menar Margareta Serder, forskare och lärare i matematik och naturvetenskap, som i dagarna disputerar med avhandlingen ”Möten med Pisa: Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap”.
I sin avhandling är Margareta Serder också kritisk mot att vi i Sverige har mött de fallande kunskapsresultaten bland svenska elever med ännu flera mätningar. Hon menar att det enbart gynnar de högpresterande medan de svagpresterande går in i en negativ spiral med ständiga misslyckanden i olika tester.
Ulrika Sundström