Långa handläggningstider för legitimationer och brist på lärare är ingen bra kombination. Skolverket måste få resurser att genomföra sitt uppdrag.

Lärarbrist, Skolverkets handläggningstider och bristfälliga kunskaper hos arbetsgivarna innebär stora utmaningar. Nu krävs fullt fokus så att legitimationen kan bli den kvalitetsreform som den var tänkt att bli.
På senare tid har det rapporterats flitigt om att nyexaminerade lärare har fått vänta upp till ett år på att få sin legitimation. Ytterligare en regeländring har tvingat ner Skolverket på knäna. Det är förstås bra att legitimationen justeras så att fler lärare som ska ha legitimation också får det. Men det hade varit mycket bättre om politikerna lyssnat och gjort rätt från början.
De långa handläggningstiderna drabbar nya lärare som inte kan få en tillsvidareanställning och inte får använda sin fulla kompetens. Det drabbar också lärare som har legitimation och tvingas till ett omfattande arbete med att betygsätta elever som de inte har undervisat. Men de allra största förlorarna är givetvis eleverna.
Långsam byråkrati och lärarbrist är ingen bra kombination. Det skapar en ohållbar situation för alla. Regeringen måste se till att Skolverket har resurser för att klara uppdraget. Ingen ny lärare ska behöva vänta mer än åtta veckor på sin legitimation.
De nya lärarna tvingas inte bara vänta på legitimation, de möts också av arbetsgivarnas okunskap om reglerna.
Många lärare som väntar på legitimation har fått signaler om uppsägning, trots att det inte är nödvändigt enligt regelverket. Andra har erbjudits en lägre lön, fast det inte ska spela någon roll om du har legitimation eller om du väntar på den. Så här förvirrat får det förstås inte vara.
Ett stort frågetecken finns också om den utvidgning av legitimationen som riksdagen beslutade om för drygt ett år sedan.
Den dåvarande oppositionen gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur legitimationen ska kunna omfatta bland annat lärare i fritidspedagogik, modersmålslärare och yrkeslärare. När de som drev igenom förslaget nu sitter i regeringen hade man kunnat förvänta sig att arbetet skulle vara i gång.
Att ansvara för barns och elevers undervisning är ett avancerat och krävande arbete som fordrar lång utbildning.
Legitimationen är en viktig påminnelse till omvärlden: Vi lärare är specialister på barns och elevers lärande.
Legitimationsreformen är en kvalitetsreform som ska säkra elevens rätt till behöriga lärare. Därför är det oerhört viktigt att lärarnas legitimationer inte fastnar i Skolverkets pappershögar.
Lärarbristen är en försvårande faktor för legitimationsreformen men också en viktig anledning till att den behövs. Undervisningen måste kvalitetssäkras och lärarna stärkas i sin profession. Om vi ska kunna vända resultaten och om fler ska välja yrket måste det vara möjligt att lyckas som lärare.
Skolverket behöver inte sitta sysslolös. Nu måste legitimationen komma på plats.