Varannan förstelärare har ett otydligt uppdrag när tjänsterna tillsätts. Reformen följer inte statens intentioner på en rad punkter, visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.
Sju av tio förestelärare har visstidsuppdrag, istället för fast tjänst. Var fjärde missgynnas i den ordinarie lönerevisionen och 15 procent av huvudmännen har inte sökt statens maxbelopp för att inrätta tjänsterna. Verkligheten ute på skolorna krockar därmed med statens avsikter kring förstelärarreformen på en rad punkter, visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund (LR) (se faktaruta för fler resultat).
Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), kan reglerna kring reformen skärpas framöver.
– Systemet måste kvalitetssäkras och det kan innebära en ändring i förordningen, säger han till TT.
Vad gäller kvaliteten i reformen finns mycket kvar att önska, anser båda lärarfacken, och uppmanar regeringen att agera. Lärarnas Riksförbund kräver att tjänsterna blir fasta, att tjänstebeskrivningarna blir tydliga och att det blir obligatoriskt för huvudmännen att upprätta karriärtjänster.
Frågan om karriärtjänster kommer att lyftas på ett trepartsmöte, en ”nationell samling” som regeringen har bjudit in både fack och arbetsgivare till.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, ser fram emot diskussionerna.
–Vi går in med viljan att förädla karriärtjänstereformen, så att den inte enbart är en lönereform och utan även en kvalitetsreform, säger hon.
Redan i maj 2014 framkom i Lärarnas tidnings undersökning att förstelärare har fått en högre arbetsbörda utan att fått tillräckligt med avsatt tid för att fullfölja sina uppdrag (läs mer här).
Enikö Koch