Skolverkets handläggningstider för lärarlegitimationer måste omedelbart komma ner till fyra månader. Inom två år ska tiden vara nere på maximalt åtta veckor. Det kräver Lärarförbundet i ett brev till regeringen.
[uppdaterad 2015-02-10, kl 14:29]
Det tar oacceptabelt lång tid att få sin lärarlegitimation, anser Lärarförbundet. I ett brev till utbildningsminister Gustav Fridolin ställer Lärarförbundet därför fyra krav (se faktaruta) som handlar om att korta handläggningstiderna för att få legitimation och att sänka avgifterna för densamma.
– Det är orimligt att lärare kan få vänta upp till ett år, medan andra legitimerade yrken kan få sin legitimation på två veckor, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
Det tar i dag i genomsnitt 9–12 månader att få en lärarlegitimation. Många får vänta längre än så.
Lärarförbundets ordförande kallar det för ett ”byråkratiskt haveri”.
– Nya lärare får betala ett alldeles för högt pris, både i kronor och i tid, anser Johanna Jaara Åstrand.
En nyexaminerad lärare utan legitimation har svårare att få fast jobb och riskerar därmed lägre lön. De får exempelvis inte heller sätta betyg.
Lärarförbundets krav är att väntetiden ”omedelbart” kommer ned på max fyra månader. Skolverkets egen prognos är att man ska vara nere på just fyra månader, men ”under 2015”.
Ett sätt att nå dit, enligt Lärarförbundet, är att låta nya ansökningar få företräde framför behörighetskompletteringar. Men några sådana planer har inte Skolverket. Principen är att det är turordning som gäller: först ansökan in, först ansökan ut.
– Vi för dock hela tiden en diskussion om hur vi kan effektivisera handläggningen, utan att en sådan prioritering sker på bekostnad av att en annan sökande då får vänta längre på sitt beslut, säger Zara Warglo, tillförordnad enhetschef.
Att korta handläggningstidernaär inte bara en fråga om pengar, enligt skolverket.
– Så enkelt är det inte, tyvärr. Vi är beroende av hjälp från andra myndigheter och lärosäten i vår handläggning.
Skolverket arbetar därför intensivt med att stödja dessa för att effektivisera handläggningen även i det ledet.
Att anställa mer personal innebär inte någon mirakellösning.
– Det innebär samtidigt att erfarna handläggare måste lägga ned tid på att lära upp de nya – kanske på bekostnad av längre handläggningstider, säger Zara Warglo.
Att beta av högen med äldre komplicerade ansökningar är med andra ord svårt att påverka oavsett resurser, enligt Skolverket.
Enligt Lärarförbundets ordförande upplever inte lärare att det finns en turordning. Det finns vittnesmål, enligt Jaara Åstrand, som berättar om att skillnaden mellan olika väntetider är stor trots att lärarna gått samma utbildning, har samma behörighet och har lämnat in ansökan samtidigt.
– Så någonstans fallerar det här. Det är det medlemmarna ser. Det tolkar vi som att det antingen är en resursfråga eller en kompetensfråga, säger hon.
Ett annat krav som Lärarförbundet framför är att avgiften för lärarlegitimationen måste sänkas och att den helt ska slopas om väntetiden överstiger fyra månader.
Regeringen har dock inga planer på att se över avgifterna, enligt Gustav Fridolins pressekreterare.
När det gäller kravet på att skjuta till mer pengar svarar regeringen att Skolverket fått den summa myndigheten begärt (105 miljoner kronor) för att komma ner till fyra månader under 2015, vilket är regeringens mål.
Mats Thorén