Lärare i Danmark och Sverige får hjälp att hitta inspirerande material för undervisningen.
En grupp lärare har samlats i ett konferensrum på Malmö museum.
— Hur jobbar ni med källor? Hur hittar ni dem? frågar Malmö stadsarkivs pedagog Karin Sjöberg.
Lektionen har börjat.
Lärarna funderar över frågorna de precis har fått. Var hittar ni källorna? Hur jobbar ni med källorna? Frågorna är knutna till läroplanen, Lgr 11, och uppmanar till funderingar kring historiskt källmaterial.
— Jag jobbar i Helsingborg, och kontaktar stadsarkivet där och säger vad jag tänkt göra med eleverna, svarar Tarja Kemppainen, historielärare på Västra Berga skola.
Hon har redan erfarenhet av historiskt källmaterial. Hennes elever har till exempel fått i uppgift att ur historiskt perspektiv skriva om olika yrken kopplat till havet.
— I samband med det bad jag arkivet att ta fram material som hade anknytning till havet och sjöyrken, berättar Tarja Kemppainen.
Arkivpedagogen Karin Sjöberg blir glad när kontakt mellan lärare och arkivarier uppstår och över framgången som det innebär för arkivpedagogiken. Hon har haft yrkestiteln i snart 20 år och det finns i dag fler arkivpedagoger än då, men jämfört med antalet museipedagoger är de få.
Nu delar hon ut två maskinskrivna polisförhör med flyktingar. Det ena från 1943, det andra från 1945. Hon ställer frågor som varför förhören har gjorts, vad de berättar och varför det är just dessa årtal. Vad hände i Danmark 1943?
Anna Nitsch, Anna Bandling och Kristian Johansen från Resursskolan i Kristianstad lägger märke till att ingen uppger »politisk aktiv« i förhören. Det var annars en vanlig bakgrund för många av de flyktingar som nådde Sverige. För Karin Sjöbergs del är frågan perfekt.
— Bra. För vad ger källan då uttryck för? Det är ofta en lika viktig fråga som frågan vi annars oftast ställer: Är källan trovärdig?
Den senare frågan, menar Karin Sjöberg, ställs slentrianmässigt. Tillsammans sätter sig gruppen in i sammanhanget.
Vågade flyktingarna avslöja sin politiska ställning för en polis?
Detta är andra träffen av tre i en fortbildning för lärare kring andra världskriget, döpt till »Flykt, fred och frihet.« I dag är det Malmö museer och Malmö stadsarkiv som håller i undervisningen. Skoletjenesten Öresund (se faktaruta) har satt ihop programmet, och cirka 20 lärare har anmält sig.
Workshoppen fortsätter med att Karin Sjöberg visar ytterligare källor och ett skolmaterial baserat på flyktingförhör, med fiktiva inslag. Det är ID-kort, som delvis är fiktiva, det är kort som beskriver olika flyktvägar respektive orsaker, bilder på båtar och på saker de flyende kom med.
Utifrån materialet kan eleverna para ihop delarna och skapa en berättelse om en flyktings historia och bakgrund.
Tarja Kemppainen är nöjd med dagens fortbildning.
— Vi är en grupp historielärare i kommunen som har ingått i en forskningscirkel som handlat om Helsingborg och andra världskriget. Vi håller på att framställa ett undervisningsmaterial. Nu ska jag fundera vidare på hur vi skulle kunna använda Karins tips.
Även läraren Anna Nitsch från Kristianstad var nöjd. Hon kände att hon drogs in i människornas berättelser och öden. Det skapade nyfikenhet.
— Jag tror att elever skulle kunna få samma upplevelse, bara de har tillräckligt med kännedom om världskrigen och förintelsen sedan tidigare.
— Om de inte har det uppstår så många frågor att det kan vara svårt att fokusera på människorna. Karins Sjöbergs lektion gav en annan infallsvinkel och riktade ljuset på människorna och deras livsberättelser.