Det saknas en gemensam politik mot lärarbristen. Men partierna är ense om att problemet är akut.
Studenternas val av ämnen och utbildningsvägar på lärarutbildningen styr vilka ämnen lärosätena erbjuder. Det finns ingen ekonomisk sporre att erbjuda ett ämne som få söker.
Riksrevisionen är kritisk till att regeringens finansieringsmodell till lärosätena gör att studenternas val blir betydligt viktigare än arbetsmarknadens behov. Verket föreslår att vissa lärosäten ska få mer betalt ifall de utbildar lärare i bristämnen. OECD vill att staten ska styra mer genom att lärarutbildning ges på färre lärosäten än dagens 26.
– Jag delar OECD:s kritik. Ämneslärarutbildningen borde koncentreras mer. När det blir för få studenter som vill läsa ett ämne blir det antingen för dålig undervisning eller ingen undervisning alls, säger Sveriges förre utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Inom alliansen finns en konflikt mellan FPoch partier som vill sprida utbildningarna av mer regionalpolitiska skäl.
Jan Björklund delar inte Riksrevisionens syn att lärosäten skulle få mer pengar för att ta hand om bristämnen.
— Grundproblemet är för få sökande och då hjälper det inte att ge mer pengar till universitetet. Det är studenterna som måste få morötter och drivkrafter, säger han.
Moroten som FP och Alliansen förordar är en examenspremie på 25.000 kronor som främst är tänkt för lärarstudenter som tar examen inom matematik och NO-ämnen.
— Vi är bekymrade över att regeringen plockat bort examenspremien för studenter i de ämnen där vi ser störst brister. Det fungerar inte att bara öka antalet platser på utbildningarna, säger Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M).
Helene Hellmark Knutsson (S), ansvarig minister för högre utbildning och forskning, tror inte på examenspremien — särskilt inte för äldre studenter. Hon vill i stället diskutera bättre studiefinansiering med skolhuvudmännen. Och hon är positivt till att lärarutbildningarna är spridda i hela landet.
— Jag vet inte riktigt vad OECD har för belägg för att vilja koncentreras utbildningarna till ett fåtal lärosäten. Vi ser snarare behov av en ökad samverkan mellan lärosätena och de framtida arbetsgivarna som också ska erbjuda verksamhetsförlagd utbildning under utbildningen, säger hon.
På kort sikt hoppas Helene Hellmark Knutsson att huvudmän ska kunna locka och vidareutbilda människor som vill arbeta inom skolan och som har ämneskompetens eller pedagogisk kompetens.
Koalitionspartnern Miljöpartiet vill titta närmare på Riksrevisionens modell.
— Mer statlig styrning är oundvikligt i denna situation, säger Jabar Amin (MP), utbildningspolitisk talesperson.