Skolverket vill att Lärarlyftet blir en permanent del av myndighetens verksamhet. De efterlyser även fler snabbvägar in i yrket.
När Skolverket idag presenterar sin lägesanalys för svensk skola lyfter de fram lärarbristen, de sjunkande elevresultaten och dåliga arbetsförhållanden för lärare som tre bekymmersamma områden.
Skolan har redan idag en stor brist på behöriga lärare på viktiga områden, skriver Skolverket i rapporten och varnar för att bristen kommer öka ytterligare om inte söktrycket till lärarutbildningen ökar.
Som Lärarnas tidning har visat varierar ämnesbehörigheten stort mellan olika ämnen och mellan olika kommuner i grundskolan. Även i svenska, som har högst andel behöriga, saknar 28 procent av lärarna legitimation i ämnet.
Lärarlyftet II syftade till att fler skulle komplettera sina lärarutbildningar så att de blev behöriga i de ämnen de undervisar i. Men många platser på utbildningen förblev tomma. Skolverket ser två möjliga förklaringar: att den statliga finansieringen var otillräcklig samt att huvudmännen lade över ansvaret på lärarna själva att se till att de har rätt behörighet.
Nu vill myndigheten ha en permanent satsning på kompetensutveckling inom lärarkåren, något som även Lärarförbundet efterlyst. Skolverket vill att det ska ske i samverkan med universitet och högskolor.
”För att stärka huvudmännens förutsättningar att ta sitt ansvar för kompetensutvecklingen bör Skolverket ha ett varaktigt uppdrag att tillhandahålla ett behovsanpassat utbud”, skriver Skolverket i rapporten.
– Vi har drivit Matematiklyftet i flera år och tusentals lärare har deltagit. Matematiklyftet bygger på att lärare lär av varandra på sina skolor med stöd av handledare och erfarenheterna är mycket goda. Vi har nu även startat Läslyftet men ser ett behov av liknande satsningar inom andra ämnesområden, till exempel moderna språk, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Just kollegialt lärande är något som förespråkas i rapporten.
Fler snabbvägar in i yrket är ett annat förslag från Skolverket, som nämner ökad studietakt och ekonomiska incitament som två möjliga alternativ.
– Det måste samtidigt göras utan att sänka kraven på de som blir lärare, säger Anna Ekström.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson arbetar fram vägar för att få nyanlända lärare i arbete snabbare. En del i det handlar om en snabbare validering, det vill säga att få ner Skolverkets handläggningstider för utländska examina.
Skolverket efterlyser en nationell samordning för att tillvarata de nyanländas lärarkompetens och annan kompetens.
– Om vi kan dra nytta av den outnyttjade resurs som nyanlända utgör stärks förutsättningarna att ge nyanlända elever en god skolgång, säger Anna Ekström.
Lotta Holmström