Studenter som läser till yrkes- och förskollärare har i högre grad lågutbildade föräldrar än genomsnittet av högskolestudenterna.
Föräldrars utbildningsbakgrund påverkar i hög grad studenters utbildningsval. Det konstaterar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) i sin senaste årsrapport. Ju längre utbildning föräldrar har, desto vanligare är det att deras barn börjar studera på högskolan. Men föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också vilken utbildning man väljer och kommer in på.
– Mönstret går igen från skolan som helhet. Studenter som påbörjar längre utbildningar med högre status har föräldrar med betydligt högre utbildning, säger Helen Dryler, utredare på Universitetskanslerämbetet.
Den sociala snedrekryteringen av studenter till högskolan har varit oförändrad under de senaste tio åren. Däremot har snedrekryteringen utifrån utländsk bakgrund utjämnats.
UKÄ:s jämförelse visar att 23 procent av de studenter (under 35 år) som påbörjade högskoleutbildningar under läsåret 2013-2014 hade lågutbildade föräldrar.
Studenter som valde förskollärarutbildningen, utbildningen till studie- och yrkesvägledare och yrkeslärarutbildningen hade betydligt högre andel lågutbildade föräldrar – mellan 37 och 47 procent.
Till lågutbildade räknar UKÄ föräldrar som har högst en 2-årig gymnasieutbildning medan högutbildade har minst en 3-årig eftergymnasial utbildning.
Andelen studenter med lågutbildade föräldrar på läkare-, arkitekt- och landskapsarkitektutbildningarna var mellan 4 och 8 procent och andelen studenter med högutbildade föräldrar var 66 procent.
– Studenternas val påverkas av traditioner hemifrån. Men det kan också spela in hur arbetsmarknaden ser ut. Studenternas vilja att ta studielån för längre studier kan också påverkas utifrån den ekonomiska bakgrund studenterna har, säger Helen Dryler.
Lenita Jällhage