Lärarförbundet vill bort från marknadstänkande och detaljstyrning i skolan. Styrning och kontroll bör ersättas med dialog och fokus på att förbättra undervisningen, anser förbundet i en ny rapport.
Politiska beslut bör gälla övergripande frågor, inte detaljer, anser Lärarförbundet Skolledare som önskar mer autonomi för skolledare och lärare. I rapporten ”Dags för dialogstyrning av den svenska skolan” nämner de som exempel på övergripande frågor val av fokuserade kunskapsområden i förskolan och indelning i ämnen i grund- och gymnasieskolan. Förbundet vill också ha riktmärken för skolans samhällsuppdrag. Men de vill att politikerna lämnar val av metoder, processer, stoff och arbetsorganisation till professionen.
Över lag önskas mer av dialog – ”arenor där politiker/huvudman, chefstjänstemän och profession kan mötas”– och mindre av styre och kontroll. Syftet med arenorna är återkoppling och kommunikation mellan politiker på olika nivåer och professionen, både vad gäller beslut och mål.
”Kvaliteten i politiken prövas i frågan om ett politiskt beslut är genomförbart lika mycket som praktiken prövas genom att utvärderas i förhållande till den beslutade politiken”, står det i rapporten.
I rapporten sneglar förbundet på Ontario i Kanada. Där utvärderades tidigare skolreformer som misslyckats, och Lärarförbundet drar paralleller till Sverige. Orsaken till misslyckandet var enligt rapporten bland annat att reformerna låg för långt från undervisningen, att de inte hade lärarnas stöd och att för många reformer genomfördes på kort tid. Insatserna dessa slutsatser ledde till var bland annat omfattande fortbildning av lärare.
Lärarförbundet Skolledare listar i fyra punkter vad de skulle vilja se i Sverige:
- Rikta mer fokus mot förutsättningarna för att utveckla undervisningen, det vill säga bättre stöd för skolledares pedagogiska ledarskap samt mer tid för lärare att förbereda, efterarbeta och utveckla
- undervisningen.
- Satsa mer på systematisk kompetensutveckling för professionen och inrätta ett statligt kompetensutvecklingscentrum.
- Fördela pengar i större utsträckning efter elevers olika behov.
- Låt Skolinspektionen granska även vilka förutsättningar verksamheterna ges av huvudmannen.
Skolinspektionen skulle i Lärarförbundets vision verka framförallt på lokal nivå och mer med utveckling än kontroll. Kunskapsresultat skulle tillsammans med skolornas självvärderingar ligga till grund för deras arbete.
Professionen skulle få ett större inflytande över när och om nationella prov ska användas. Politiska reformer skulle vara långsiktiga och fokusera på att förbättra undervisningen. Forskningen skulle knytas närmare skolan och samarbeten mellan olika lärare och skolor skulle uppmuntras.
Lotta Holmström