Skolor saknar ofta kunskap om mobbning, enligt Friends som presenterar sin rapport för 2015 på onsdagen. Organisationen efterlyser ett Trygghetslyft för att öka skolpersonals kunskaper i ämnet.
[uppdaterad 2015-08-12, kl 12.55]
Snart börjar skolorna igen efter sommarlovet, men en del av landets elever går dit med en klump i magen. 8 procent, eller 60.000 elever, är utsatta för mobbning, och hos över hälften av dem har mobbningen pågått i flera månader, enligt Friends årliga rapport.
– Siffrorna har legat på de här nivåerna under lång tid och det är oerhört frustrerande, att det inte görs mer från samhällets sida. För varje barn som utsätts blir det en väldigt svår situation att klara av skolan. Det leder till stark oro, psykisk press och ohälsa och i värsta fall till att man inte vill leva längre, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends.
Rapporten innehåller svar från drygt 15.000 elever i årskurs 3–9. Det vanligaste är att mobbningen handlar om saker som relationer, intressen, musiksmak, klädstil eller utseende.
Men trakasserier sker också på grund av kön, etnicitet, religion eller funktionsnedsättning. Bland unga som blivit kränkta svarar var femte att det handlade om etniskt ursprung.
– Det finns i samhället en syn på den här frågan att "lite skit får man tåla i skolan". Men jämför man med våra vuxna arbetsmiljöer är det här situationer som vi aldrig skulle acceptera, säger Lars Arrhenius.
Mobbningen tycks också ofta pågå under en längre tid utan att skolan lyckas stoppa den.
– Det är problematiskt. Flera månader är oerhört lång tid i ett barns liv. Det finns bra lagstiftning, men skolorna saknar ofta kunskap kring de här frågorna, säger Lars Arrhenius.
Friends efterlyser nu ett Trygghetslyft, likt Matematiklyftet, som skolorna kan söka statsbidrag för.
– Det skulle vara en viktig signal från regeringens sida till skolorn, att det här är prioriterat och viktigt. Elever behöver trygghet i skolan för att lära sig, säger Lars Arrhenius.
Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är sådana åtgärder redan på gång. I juli fick Skolverket i uppdrag att ta fram så kallade nationella skolutvecklingsprogram, och ett av dem handlar just om att erbjuda vuxna i skolan fortbildning kring effektiva insatser mot mobbning.
– Satsningarna liknar det som har gjorts som läslyft eller mattelyft, men är systematiska och långsiktiga, säger Gustav Fridolin.
Framöver räknar regeringen med att årligen satsa 140 miljoner kronor på skolprogrammen.
Hur hjälper det här barn som utsätts för mobbning?
– Det som krävs på skolor där barn utsätts är att det finns närvarande vuxna, vuxna med tid och vuxna med rätt verktyg för att kunna bemöta mobbning och kränkningar och bygga upp en trygg arbetsmiljö Den här delen handlar just om att de verktygen och den kompetensen ska finnas tillgänglig.
– Sedan behöver vi också anställa fler och se till att lärare får mer tid för sitt arbete, säger Gustav Fridolin.
Två av tre skolor brister i sitt trygghetsarbete, enligt statistik från Skolinspektionen som Friends hänvisar till. Var fjärde lärare vill ha mer kunskap om hur man förebygger mobbning och när det kommer till nätmobbning är siffran varannan, enligt Skolverket.
Dagens lärarstudenter känner att de saknar kunskap om normkritik och mobbning, enligt Ditte Karlsson, ordförande Lärarförbundet student.
– Vi har drygt 27.000 studerandemedlemmar, och det är de som valt att ha det här som en fokusfråga för oss, säger Ditte Karlsson till Sveriges Radio.
Lärarförbundet student och Friends vill att det normkritiska perspektivet ska vara ett konkret examensmål på utbildningen, enligt SVT Nyheter.