I var tredje godkänd ansökan om ny friskola var den berörda kommunen starkt negativ eller föreslog avslag. Hade kommunerna haft veto hade många friskolor aldrig fått starta. Det visar en granskning av yttranden till Skolinspektionen som Dagens Samhälle gjort.
I dag har inte kommuner veto mot nya friskolor. Däremot har de möjlighet att yttra sig till Skolinspektionen i samband med att en huvudman ansöker om tillstånd.
Mellan 2012 och 2014 tog Skolinspektionen emot 480 ansökningar om blivande friskolor. Dagens Samhälle har gått igenom samtliga yttranden som de 103 berörda kommunerna har lämnat in. Av de 148 ansökningar som godkändes av Skolinspektionen var kommunen starkt negativ eller föreslog avslag i vart tredje fall.
Det betyder att om kommunerna hade haft veto hade omkring 50 nu godkända friskolor aldrig fått starta sin verksamhet.
Frågan är aktuell eftersom regeringen utreder frågan om införandet av ett kommunalt veto.
Politiskt går åsikterna isär. Socialdemokraterna har ett kongressbeslut om att kommunerna borde kunna säga nej till en ny friskola.
– Vi är kritiska till den skolfilosofi som utgår från att konkurrens leder till bättre kvalitetsutveckling. Det har bara lett till att friskolorna plockar russinen ur kakan och siktar in sig på eleverna med bäst förutsättningar, säger Malmös kommunalråd Anders Rubin (S) till Dagens Samhälle.
Allianspartierna är däremot negativa till att införa ett veto.
– Jag tycker att Skolinspektionen ska avgöra eftersom det är en neutral instans. Annars finns risk att kommunerna bara tar hänsyn till sina egna skolor och inte elevernas möjlighet att välja, säger Christer Rasmusson (FP) till Dagens Samhälle.
Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 31 mars 2016.
Susanne Eriksson