[uppdaterad 2015-08-13 kl 16:52]
![]( "Matz Nilsson.")
Låt mobbarnas föräldrar betala skadestånd till dem som kränks.
– Om tillrättavisningar inte hjälper då måste man lagföra, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarförbundet.
Förslaget kommer dagen efter statistiken från organisationen Friends som avslöjade att omkring 60.000 elever varje år utsätts för mobbning, en nivå som dessutom varit konstant i 20 år.
– Det här kommer skolan aldrig själv att kunna lösa och nu måste extraordinära insatser göras och hela landet kraftsamla mot mobbningen, säger Matz Nilsson.
"På samma sätt som man i dag gör med skolungdomar som vandaliserar den fysiska lärandemiljön skulle man kunna göra med de som vandaliserar den psykiska", skriver han på SVT Opinion.
Matz Nilsson anser att föräldrar ska få träda in som skadeståndsansvariga om förövarna inte är straffmyndiga personer och på samma sätt som man i dag gör med skolungdomar som vandaliserar den fysiska lärandemiljön skulle man kunna göra med dem som vandaliserar den psykiska.
– I dag är lagen skriven så när det gäller skolan att det är huvudmannen som är skadeståndsskyldig, säger Matz Nilsson.
– Det är bra men låt även den som utför kränkningen få sitt straff.
Men hur ska man mäta mobbning?
– Det måste man utreda. När någon misshandlar en annan regleras ju det i brottsbalken och det måste finnas samma möjligheter när det gäller psykisk misshandel.
Hur långt ner i åldrarna ska man gå?
– Vi menar att detta handlar om att man i de flesta fall kan komma tillrätta med detta genom att jobba förebyggande och systematiskt.
– När det gäller de mindre barnen vet vi ju att det handlar om kunskap och fostran.
För att upprätthålla nolltolerans mot mobbning krävs samverkan mellan skola, föräldrar, elever och vid behov socialtjänst, men också en möjlighet att sätta hårt mot hårt och det här kan vara en del i arbetet, menar Matz Nilsson.
– När någon misshandlar en annan regleras ju det i brottsbalken och det måste finnas samma möjligheter när det gäller psykisk misshandel. säger Matz Nilsson.
Friends generalsekreterare Lars Arrhenius tror inte på ytterligare lagstiftning och anser att det i dag finns tydliga regler, att det viktigaste är förebyggande insatser och att all personal får utbildning och kunskap.
– Det är det vi tror leder till en förändring och det viktiga är att man gör en större satsning i den här frågan.
Han menar också att när det gäller skolan så går man här längre när det gäller nolltolerans. Det ska exempelvis inte förekomma utfrysning. Det är inget brott men det är tydligt i nuvarande lagstiftning att man måste agera.
