Många skolor har för små skolgårdar, visar en ny kartläggning. Tydligare regler ska få kommunerna att följa lagen.
— Det har blivit ett jätteproblem i kommunerna som bygger mycket. Det är svårt att få till ytor för att konkurrensen om marken är så hög, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt som arbetar med frågan på Boverket.
Det finns inga uppgifter om hur stora skolgårdarna är i Sverige och kommunerna saknar egen statistik.
SCB:s kartläggning är därför unik och baseras bland annat på mätning av kartor över sammanlagt 152 skolenheter i Uppsala kommun och Blekinge län.
Studien visar också att friskolor generellt sett har mindre skolgårdar än kommunala skolor. Förklaringen är att de har etablerats de senaste 20 åren, efter det att statens riktlinjer försvann, enligt Ulrika Åkerlund.
Fram till kommunaliseringen av skolan fanns det statliga riktlinjer från Skolöverstyrelsen kring skolgårdars storlek: 10 kvm per barn.
Sedan 1991 har kommunerna själva fått bestämma över skolgårdarna, baserat på den enda lag som reglerar frågan, plan- och bygglagen. I den står att »Om tomten ska bebyggas med (…) skola, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse«. Paragrafen har tolkats helt olika av kommunerna (se nästa sida).
Till följd av att skolgårdarna minskar och att lagens formuleringar är vaga har Boverket på uppdrag av regeringen tagit fram en vägledning och nya allmänna råd.
— Lagen var otydlig och den var svår att hävda i byggprocessen. Vi hoppas att de nya råden visar hur lagen ska uppfattas, säger Ulrika Åkerlund.
Enligt forskareär 3 000 kvm är ett slags minimivärde för att en skolgård ska kunna upprätthålla nödvändiga lekkvaliteter, oavsett antal barn.
Det är också detta mått som SCB har använt i sin studie när det konstaterats hur stor andel av skolgårdarna som är för små i Uppsala kommun och Blekinge län.
Ändå saknas rekommendationer kring skolgårdars storlek i de nya allmänna råden. Varför?
— Det finns inget linjärt samband mellan storlek och kvalitet. Det hade blivit svårt att ta in siffror, eftersom det är viktigt att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Att sätta en minimisiffra hade också blivit begränsande för de kommuner som i dag har högre siffror i sina egna riktlinjer, säger Ulrika Åkerlund på Boverket.