Hallå där! Christer Mattsson, före detta lärare och grundare av toleransprojektet, nu utsedd till tillförordnad föreståndare för det nyinstiftade Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Vad har institutet för uppgift?
–Vi ska utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer. Uppdraget är att vi som akademisk institution också ska arbeta nära fältet, det vill säga nära lärare, socialarbetare och ungdomsarbetare.
Hur ska ni stötta lärare?
–Vi ska ta fram, samla och sprida kunskap. Vi kommer därför att utveckla samarbetet med tjugo kommuner vars skolor redan arbetar på olika sätt med de här frågorna. Det ska bli intressant att följa hur det går för dem. Vi ska även bedriva utvecklingsarbete om hur vi bäst ska minska rekryteringen till våldsbejakande rörelser. För lärare och andra som vill lära sig mer finns det även en kurs som heter Identitet, extremism och tolerans som går att läsa på distans här vid Göteborg universitet.Vad är det första ni kommer ta itu med?
–Det är att ta fram en verksamhetsplan. Vi kommer också ordna praktikerträffar under hösten både för dem som redan arbetar med frågorna och för dem som inte arbetar med någon etablerad metod eller som ska börja arbeta mot våldsbejakande extremism.
En fråga som är aktuell är rekryteringen till Islamiska staten, IS. Vad kan lärare göra?
–Jag har under de senare åren fått många frågor om IS-resenärer och hur vi ska hantera IS-sympatisörer i klassrummet. Jag vill dock vänta lite med att uttala mig tvärsäkert. Vi ska gå igenom metoder både i Sverige och i andra länder och titta på vad som fungerar. Det är få lärare som har egna erfarenheter eftersom de som rekryteras till IS ofta är lite äldre. Däremot är det mer vanligt att lärare möter elever som stöttar IS och dess idéer.
Men något kan du väl säga?
–Mitt allmänna råd är att arbeta långsiktigt och dialogbaserat och undvika konfrontation. Lär av andra skolor men anpassa arbetssättet utifrån den enskilda skolans situation. Ta avstamp i skolans värdegrund.
Vad tar du med dig från Toleransprojektet?
–Det är ingen hemlighet att det mest har varit inriktat på vit makt-miljö och rasistiska organisationer. Nu kommer vi att fortsätta arbetet med Toleransprojektet och försöka isolera framgångsfaktorerna och se vilka av dessa som är överförbara till ett andra sammanhang.
Till sist, vad säger du om kritiken mot dig och institutets inriktning?
–Kritikerna tycker att uppdraget är för smalt. De vill ha ett rasismforskningsinstitut. Det är en legitim ståndpunkt. Våldsbejakande extremism är ett smalare uppdrag än strukturell rasism. Men det uppdrag vi har fått är det uppdrag som vi har bett om. Det är uppenbart att hotet från dessa grupper är allvarligt nog för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete i en vetenskaplig kontext. Vi kommer att samarbeta med rasistforskare.
Den andra kritiken gäller Toleransprojektets vetenskaplighet. Kritikerna använder begreppet vetenskaplighet på ett ganska trubbigt sätt. Vi använder oss av begreppet vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Och Toleransprojektet har verkat i tjugo år och vi behöver inte utvärdera mer för att se att det fungerar. Däremot vill vi utvärdera för att isolera framgångsfaktorerna. För det är de faktorerna vi vill föra över och testa i nya kontexter.
Susanne Eriksson