Elever och vårdnadshavare ska få bättre information om tillgängliga utbildningar och utbildningarnas kvalitet, kommunerna får utökade skyldigheter och Skolverket ska tillhandahålla ett nationellt informationssystem. Det är några av dem lagändringar på skolans område som infördes vid halvårsskiftet.
Vid halvårsskiftet träder en rad lag- och regelförändringar i kraft på skolområdet. Exempelvis ändras skollagen så att kommunernas skyldighet att informera vårdnadshavare och elever om utbildning utökas till att gälla alla skolformer som erbjuds i eller av kommunen. I den gamla lagtexten nämndes enbart förskola, fritids och öppen förskola. Dessutom införs en skyldighet för kommuner att informera om riksrekryterande utbildningar.
Även Skolverket får i uppdrag att förbättra sin information till allmänheten. I en ny förordning definieras vilka uppgifter som ska finnas med i ett nytt nationellt informationssystem.
Det gäller exempelvis uppgifter på skolnivå om hur föräldrar och elever svarat på Skolinspektionens brukarundersökning om kvaliteten på utbildningen, genomsnittsresultat på nationella ämnesprov och betygsgenomsnitt. Dessutom specificeras att det ska finnas data om hur många lärare som finns i förhållande till antalet elever, andelen legitimerade lärare, tillgången till speciallärare och eventuella förelägganden från Skolinspektionen.
Kraven på vilka uppgifter som ska finnas med varierar något beroende på skolform. De flesta av uppgifterna offentliggörs på olika sätt redan i dag.
– Det nya är att det är en helt ny förordning som på ett sammanhållet sätt reglerar att Skolverket ska tillhandahålla ett informationssystem och vilka uppgifter som ska finnas med i det. Tanken är att informationssystemet ska göra det lättare för elever och föräldrar att välja utbildning, säger Ulrika Lindmark, jurist på Skolverket.
Andra nyheter är att skollagen ändras så att elever som vistas i ett hem för vård och boende har rätt att gå i skola i den kommun där hemmet ligger eller få undervisning av legitimerad lärare på utbildning som anordnas av Statens institutionsstyrelse.
Dessutom införs en definition av fjärrundervisning i skollagen – fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där lärare och elever är skilda i rum men inte tid. Fjärrundervisning får genomföras om antalet elever inte är tillräckligt för att genomföra ordinarie undervisning och i moderna språk, modersmål, samiska och teckenspråk.
Susanne Eriksson