Det sifferlösa avtalet bar frukt. Även 2014 och 2015 får lärarna högre löneökningar än övriga arbetsmarknaden.
— Vad jag kan överblicka har stat och kommun aldrig tidigare satsat så här mycket pengar på lärarna, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
När lärarfacken träffade ett fyraårigt avtal 2012 var många lärare skeptiska. De två sista åren var nämligen sifferlösa och lärarna har sedan tidigare dåliga erfarenheter av avtal utan centralt garanterade löneökningar.
När det nu är dags att sammanfatta den fyraåriga avtalsperioden visar det sig att lärarna är lönevinnare varje år under avtalsperioden — även under de två sista sifferlösa åren.
Mer än hälften av Lärarförbundets lokalavdelningar har rapporterat in resultaten för årets lokala löneöversyner. I genomsnitt ökar lönerna för kommunalt anställda lärare med 3,2 procent.
Om man lägger till pengar för de statligt finansierade karriärtjänsterna och för lokal löneglidning — att någon till exempel byter jobb och får högre lön — räknar Lärarförbundet med att lärarnas löner i år kan komma att öka med knappt 4 procent.
Det ska jämföras med de 2,5 procent som lönerna på övrig arbetsmarknad i genomsnitt i år väntas öka med, enligt Medlingsinstitutet.
— Det ser ut som att vi får ett gott utfall och mer än andra även det sista året i avtalsperioden, i linje med utfallen för 2012, 2013 och 2014. Siffrorna för hela avtalsperioden är väldigt bra. Det visar att lärarna har varit undervärderade, säger Mathias Åström.
2012 ökade lärarnas löner med knappt 5 procent, 2013 med knappt 4 procent och 2014 med runt 4 procent, enligt Lärarförbundets tidigare beräkningar. Det är betydligt mer än de genomsnittliga löneökningarna för övriga arbetsmarknaden, som 2012 var 3 procent, 2013 2,5 procent och 2014 2,8 procent.
Heléne Fritzon (S), ordförande förhandlingsdelegationen i Sveriges Kommuner och Landsting, är inte förvånad.
— Det finns en tydlig politisk vilja både i kommunerna och på regeringsnivå att höja lärarnas löner. Det handlar om att vi vill få upp elevernas resultat och då måste vi få de bästa att vilja bli lärare.
Heléne Fritzon menar att kommunerna nu har visat att de är att lita på när det gäller sifferlösa avtal.
SKL fortsätter gärna med sifferlösa avtal när ett nytt läraravtal börjar gälla den första april nästa år.
Kommer lärarna att få mer än andra även kommande år?
— Jag kan inte sitta här och lova en siffra. Men det finns en fortsatt uppslutning runt skolan och elevernas resultat. Så det här arbetet måste fortsätta och lön är förstås en viktig parameter då.
Nationalekonomen Bo Eneberg på Medlingsinstitutet påpekar att det är mycket svårt för en enskild yrkesgrupp att lyckas avvika från industrimärket, det vill säga den norm som den löneledande industrin sätter.
— Att en så stor yrkesgrupp som lärarna avviker från industrinormen på det här sättet är mycket ovanligt. Det beror på att det finns en acceptans från övriga arbetsmarknaden att lärarna ska kunna få mer än andra.
— Det här visar att industrinormen fungerar — det går att göra relativlöneförändringar på svensk arbetsmarknad om man lyckas få med sig övriga samhället, säger Bo Enegren.