Gymnasieeleverna från Höganäs tycker att resan gjort dem mer självständiga.
Vi har blivit som nya personer. Lite vuxnare och modigare, säger Maja Fredholm, som går sista året på samhällsprogrammets internationella profil på Kullagymnasiet i Höganäs.
Det är söndagseftermiddag i Shanghai. Trafiken är livlig i kvarteren runt de gamla gränderna i Tianzifang, ett område som förut varit bostäder men nu hyser små kaféer, gallerier och butiker.
I gathörnet Taikang Lu— Sinan Lu står som avtalat Maja och hennes klasskamrat Alexandra Hofvendahl och väntar. De har vecklat upp en karta och diskuterar med sina kinesiska vänner Magdalena Yu och Ann Lu hur de ska lägga upp dagens sightseeing.
Under helgen har klassens 23 elever blivit utplacerade i kinesiska familjer, så kallad home stay. Värdar är kinesiska universitetsstudenter som läser svenska på Sisu, Shanghai International Studies University. Maja och Alexandra bor hos Magdalena (som är hennes svenska namn) och hennes föräldrar i Yangpu district i utkanten av Shanghai.
— Resan hit överträffar alla förväntningar. Vi får vara med om så mycket vi inte skulle få om vi reste själva, säger Alexandra.
Medan de strosar i gränderna pratar de i kapp om sina upplevelser. Om hur de gick ut i pyjamasen för att köpa snabbnudlar när de bodde på vandrarhem i Beijing. Om den spektakulära silhuetten med de höga skyskraporna som mötte dem första morgonen i Shanghai. Om hur de tvättat strumpor i vasken. Om vänligheten och gästfriheten hos deras kinesiska värdfamilj.
— Mamman hade sytt små innetofflor åt oss och det fanns cola på rummet när vi kom, säger Maja.
I nästan fyraveckor har de varit i Kina och med intryck som löser av varandra kan de inte längre minnas vad de hade för bild innan de åkte. Men den största skillnaden kan de sätta fingret på. Den som handlar om deras egen utveckling.
— Jag har lärt mig att jag lätt kan anpassa mig till annorlunda miljöer. Nu vet jag att jag vill vidare, att jag inte vill stanna i Sverige och att jag kanske till och med kommer tillbaka till Kina, säger Maja.
— Jag har vuxit som människa och blivit mer självständig. Nu ser jag att jag klarar av mycket mer själv än jag trodde. Det är skillnad på att vara här och att åka till Thailand med sina föräldrar, säger Alexandra.
Det är nu femte året som treorna från Kullagymnasiets internationella program åker till Kina i cirka fem veckor.
Boel Andersson är internationell koordinator och svensklärare på skolan och den som organiserar och följer med på alla resor. Varje år får hon liknande kommentarer som dem från Maja och Alexandra.
— De lär sig att möta vuxna, de får sätta sig själva i ett globalt sammanhang och de får insikter i vad de vill göra i framtiden, säger Boel Andersson.
För lärarnas del innebär den internationella profilen att förbereda eleverna så bra som möjligt.
Historieämnet är till exempel helt inriktat på kinesisk historia i årskurs 3 och i svenskan läser man mycket kinesisk litteratur.
För att skolas in i resandet och bygga upp sin sociala kompetens reser eleverna till Stockholm i årskurs 1 och till Berlin i årskurs 2. Från Sverige till Europa och Världen.
Så kanske är det inte så konstigt att den kommentar lärarna ofta får höra efter Kinaresan är:
— Nu finns det inga gränser längre.