Stimulans – en bristvara

Om du de senaste decennierna gått i svensk grundskola är chansen stor att du åtminstone ägt en: En skönlitterär bok att alltid ha vid skolbänken för att läsa de gånger de anvisade uppgifterna hann lösas innan lektionens slut och de inte hade mer utmaningar att erbjuda.

Bänkboken är en elegant lösning på skolans utmaning att tillgodose alla elevers behov och hålla samman klassen kunskapsmässigt.

De elever som snabbt löser de tilldelade uppgifterna har en meningsfull sysselsättning. Det låter läraren fokusera sin tid på att alla elever når målen innan klassen går vidare till nästa kapitel.

Men hur engagerandeär bänkboken egentligen? En färsk undersökning från Skolinspektionen visar att 50 procent av eleverna i både gymnasiet och i grundskolan är understimulerade till följd av att undervisningen i skolan är för lätt.

Vidare talar rapporten om att det finns elever som inte når upp till kunskapskraven för att de finner skolarbetet så omotiverande att de inte studerar. Faktum är att endast en tredjedel av eleverna anser att skolan varken är för svår eller för lätt.

Oavsett om eleven når de uppsatta målen eller ej, handlar problemet med understimulans om intresset för skolämnena.

Så länge skolarbetet kväver intresset hos den högpresterande eleven genom påtvingade, rena utfyllnadsuppgifter och många elever inte kan motiveras att fortsätta utveckla sina kunskaper, kommer vi inte att se någon förbättring av elevernas resultat i skolan.

I skollagen framgår att skolans syfte är att främja alla elevers utveckling och lärande, oavsett elevens utgångspunkt. Det är alltså inte ett alternativ att strunta i elever som inte stimuleras av skolundervisningen.

Skolan måste inse att elevens eget intresse är nödvändigt för att nå den fulla potentialen hos alla elever, både redan högpresterande och de som i dag inte når målen.

Om skolundervisningen fokuserar på elevens eget intresse kommer fler elever att utmanas och utvecklas.

Skolinspektionen visar i sin rapport att det finns goda exempel där enskilda lärare lyckas motivera och inspirera alla elever.

I dag görs emellertid ofta bara anpassningar på de områden där eleverna har ett bristande intresse. Det leder oftast till en förenkling av ämnet som ytterligare försvagar intresset bland alla elever.

Det är en mycket komplicerad uppgift att skapa en skola för alla, en skola som ger alla elever möjlighet att stimuleras och utvecklas.

Det är självklart att de elever som behöver stöd ska få det men det får inte innebära att andra elever blir understimulerade. Det har Sverige inte råd med.

Att skenbart begränsa vad som finns att lära skadar intresset och viljan att lära mer. Det hämmar alla elever men kanske värst drabbar det dem vars intresse redan är svagt.

Förbundet Unga Forskare tror att nyfikenhet för unga framåt och denna tanke måste genomsyra även den svenska skolan och hela samhället.