Det blir allt vanligare att lärare och förskollärare går ner på deltid för att orka med jobbet. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.
Sex av tio svarar att tjänstledighet på grund av arbetsbelastning är vanligare i dag än för tio år sedan.
— Vi gjorde en undersökning på vår skola i slutet av förra året efter att lärarna signalerat om för stor arbetsbelastning. Där framkom det att 10 av de 35 som valt att jobba deltid gjorde det på grund av arbetsrelaterad stress.
Det säger Louise Arve, lärare på Värmdö gymnasium och ledamot i styrelsen för Lärarförbundets lokalavdelning i Värmdö.
— Jag har jobbat på skolan i 16 år och kan inte påminna mig att någon tidigare talade om att gå ner i tid av den anledningen, tillägger hon.
En rad undersökningar visar att skolan är det område där arbetsbelastningen ökat allra mest. Till exempel Arbetsmiljöverkets senaste rapport om arbetsorsakade besvär, där 24 procent av de kvinnliga och 18 procent av de manliga grundskollärarna vittnade om stress eller andra psykiska påfrestningar.
Enligt Skolverkets senaste prognos behöver kommuner och friskolor anställa 70 000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger (räknat på heltidstjänster) de närmaste fem åren. Om de som är anställda i dag slutar eller minskar sitt jobbande av andra skäl än pension, blir rekryteringsbehovet ännu större.
Åsa Andersson är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Knivsta. Även här jobbar fler och fler medlemmar deltid för att orka.
— Att gå ner på 80 procent och få en ledig dag i veckan har blivit ett sätt att överleva
— för dem som har råd. De som inte har ekonomiska möjligheter jobbar med något annat på deltid eller hamnar i sjukskrivning, säger hon.
Mest skrämmande är, enligt Åsa Andersson, att allt fler unga inte orkar, sannolikt för att de inte har någon rutin att falla tillbaka på när arbetet blir för tungt.
Det krävs resurser för att minska arbetsbördan. Men det räcker inte, enligt Anita Pettersson-Strömbäck, doktor i folkhälsovetenskap och studierektor för magisterprogrammet i arbetsliv och hälsa vid Umeå universitet. Hon har sökt pengar till ett nytt forskningsprojekt — Hälsa och framtid för lärare och rektorer på högstadiet — där hypotesen är att arbetet i skolan har blivit gränslöst och att det är värst på högstadiet.
— Det finns ett feltänk i samhället som går ut på att det offentliga har hela ansvaret för elevernas prestationer. Det har närmast blivit en rättighet att få godkänt betyg och det är lärarnas uppdrag att fixa det, oavsett hur elev och föräldrar beter sig, säger hon.
En konsekvens av feltänket kan vara att elever inte tar ansvar för sin utbildning och tycker att deras inlärning är skolans problem. Eller att familjer åker till Thailand på skoltid för att det är billigast då. Många skolledningar anpassar sig av rädsla för att eleven annars ska ta sin skolpeng och gå.
— Då har läraren inga maktmedel för att putta tillbaka en del av ansvaret på eleverna. I stället sitter hen uppe på nätterna och rättar och fixar med extrauppgifter, säger Anita Pettersson-Strömbäck.