Kommentar. Det behöver anställas 70 000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger 2015–2019. Ett nästan ofattbart rekryteringsuppdrag.
Åtgärdsförslagen är många: Fler platser på lärarutbildningarna, snabbkompletteringar och valideringar. De tiotusentals som lämnat skolan ska återvända och nyanlända bidra med lärarkompetens.
Men lärarbristen handlar inte bara om att få fler att anställa. Lika viktigt är att kommuner och friskolor tar hand om den personal de redan har. Det ökande deltidsjobbandet och de allt vanligare sjukskrivningarna pekar på att det finns mycket att göra.
Arbetsmiljöverkets förslag till ny föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön kritiseras i remissvaret från Sveriges kommuner och landsting. Föreskriften ska förtydliga arbetsgivarens ansvar men SKL värjer sig mot preciserade regler om minskad arbetsmängd och ökad bemanning.
Svenskt Näringsliv skyller en stor del av den ökande psykiska ohälsan på privatlivet och människors livspussel med barn, egna gamla föräldrar och jobb i sitt remissvar.
Men att skolans yrkesgrupper sticker ut så pass mycket i sjukstatistiken talar för att problemen med hög arbetsbelastning och stress ligger på en strukturell nivå. Det är ju inte bara lärarkåren som består av »sandwichmänniskor« — kvinnor klämda av krav från alla håll.
Om allt fler lärare, förskollärare och fritidspedagoger tvingas in i sjukskrivning eller börjar jobba deltid kommer rekryteringsbehovet inte att stanna vid 70 000.