Forskare får 6,5 miljoner kronor för att kunna svara på frågor om hur karriärtjänstreformen fungerar i praktiken.
Karriärtjänstreformen – införandet av förstelärare och lektorer i det svenska skolsystemet – genomfördes bland annat för att höja läraryrkets status och lönerna. Men hur landade reformen ute på skolorna? Hur påverkade den lärarna i deras profession? Hur påverkades maktförhållandena? Vilka blev de organisatoriska konsekvenserna?
De frågorna vill forskare vid Högskolan i Kristianstad och Göteborgs universitet ha svar på. Slutsatserna ska dock inte bara handla om skolans värld utan även om hur välfärden organiseras.
– Ambitionen är att bidra till diskussionen om vilka förutsättningar som finns för att etablera och vidmakthålla professioner i offentlig sektor, säger Johan Alvehus, en av forskarna, till Högskolan i Kristianstads hemsida.
Vetenskapsrådet och Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) har beviljat projektet 6,5 miljoner kronor i anslag. Det ska pågå under tre år och utmynna i såväl en rad vetenskapliga artiklar som en bok som ska rikta sig mot en bredare publik.
Mats Thorén