Betyg är viktiga men inte medan elever lär sig. Det säger den brittiska bedömningsgurun Dylan Wiliam under ett Sverigebesök.
Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. Det låter nästan som om de önskar ett extranummer. Men så är den världskände bedömningsforskaren också en osedvanligt duktig föreläsare som med mycket god retorik och en lagom dos av självironi och skämtsamhet lyckas övertyga de allra flesta som lyssnar om att formativ bedömning är det enda rätta. När han klivit av scenen i Roslagsskolans aula får Lärarnas tidning chans att ställa några frågor.
Vad är den största skillnaden mellan formativ undervisning och traditionell undervisning?
— I traditionell undervisning tar läraren inte reda på vad eleverna har lärt sig förrän i slutet av undervisningsperioden. Det jag argumenterar för är att det är bättre att ta reda på vad eleverna har lärt sig innan det är för sent att göra något åt det som de inte har lärt sig.
Du gillar inte handuppräckning i klassrummet, varför inte?
— När lärare ska fatta ett beslut om hur de ska gå vidare i sin undervisning kan de inte göra det på ett bra sätt om de bara samlar in information från de elever som har självförtroende nog att snabbt räcka upp handen. Klassrummet blir mer demokratiskt om läraren delar ut frågorna slumpmässigt.
Är det inte en risk att undervisningen hamnar på en låg och långsam nivå om läraren hela tiden anpassar sin undervisning så att alla i klassen hänger med?
— Problemet i dag är att lärarna undervisar i en takt som passar dem som lär sig snabbast och ignorerar det faktum att vissa elever inte hänger med. Om läraren i stället stannar upp och låter eleverna diskutera med varandra så snart som bara vissa förstår får det två positiva effekter. Dels att de svagare eleverna får extra hjälp och därför förbättrar sina resultat. Dels att de starka eleverna förbättrar sina resultat ännu mer genom att de tvingas tänka igenom och förklara sina idéer för de andra.
Hur mycket mer lär sig elever om deras lärare använder sig av formativ bedömning?
— Enligt de studier som vi har gjort hittills lär sig elever normalt mellan 50 och 70 procent mer under ett år om läraren undervisar formativt. Under en vecka lär de sig förmodligen mindre än vad de annars skulle ha gjort eftersom läraren måste gå fram långsammare, men under ett år lär de sig mycket mer.
Varför ska vi tro på dig och inte på dem som hävdar att de vet en metod som fungerar ännu bättre?
— Studera min forskning. I dag känner vi inte till någon undervisningsmetod som har bättre effekt på elevernas resultat än formativ bedömning. Det är därför jag åker runt och föreläser om just det. Om vi om sex månader får bevis för att något annat fungerar bättre så ändrar jag mig och börjar föreläsa om det i stället.
— Det viktiga för mig är vad som får elever att lära sig bättre. Jag följer bara bevisen och just nu säger de att formativ bedömning är det som ger bäst resultat.
Den traditionella undervisningen har skolat nästan alla dagens vuxna, varför fungerar den inte för dagens elever?
— Den fungerade inte förut heller. I länder som Sverige, England och USA har vi ett skolsystem som är designat att bara vara framgångsrikt för ett fåtal. Det var okej förr då vi bara behövde några få ledare och alla andra kunde arbeta med sina händer. Men kroppsarbetet har minskat med 60 procent de senaste 100 åren och håller nu på att försvinna helt.
Vad får det för konsekvenser?
— I framtiden kommer de enda jobb som finns i våra länder att vara tankearbete och därför behöver vi fler framgångsrika elever. De som inte är högutbildade kommer att få svårt att försörja sig.
En stark kritik som ofta hörs mot formativ bedömning är att den ökar lärarnas arbetsbörda, vad svarar du på det?
— Varje gång jag träffar lärare säger jag att de inte kan arbeta hårdare än vad de redan gör, så det handlar inte om att arbeta mer utan smartare. Om formativ bedömning får dig att arbeta hårdare än du gjorde innan du började med det gör du fel. De flesta lärare i Sverige använder till exempel för mycket tid till att ge eleverna återkoppling. Vad jag föreslår är att de ska ge mindre återkoppling fast på ett bättre sätt.
Hur då?
— Det är ingen idé att ge eleverna konstruktiva kommentarer på ett provresultat om du samtidigt ger dem ett betyg för då tittar eleverna inte på kommentarerna utan bara på betyget. Det är väldigt lätt att kolla om din återkoppling fungerar: fråga dina elever hur de använder den. Kan de inte svara har de förmodligen ingen större nytta av den.
Hur kan skolledare skapa tid för formativ bedömning?
— Lärare har fullt upp i dag. Skolledare måste därför ta bort något för att ge dem tid att förbättra sig. Inte för att de är dåliga utan för att de kan bli ännu bättre. Det är skolledarnas ansvar att säga vad lärare ska sluta göra så att de får tid att arbeta formativt. Det stora problemet för skolledarna är att vad de än säger åt lärarna att sluta med så är det något bra.
Hur menar du?
— Det hårda budskapet till alla skolledare är att det enda sättet att förbättra skolor är att hindra lärare från att göra bra saker — så att de får tid att göra ännu bättre saker.
Vad anser du om betyg, är du för eller emot?
— Betyg är en viktig del av livet. I gymnasiet i Sverige är betygen viktiga för de bestämmer vilka elever som får gå vidare till universitetet. Betyg är viktiga i slutet av ett lärande. Problemet är att lärare ger eleverna betyg medan eleverna lär sig och det hindrar lärandet.
— En del svenska politiker hävdar att min forskning om formativ bedömning stöder idén om att ge barn betyg i årskurs 4. Det stämmer inte. Jag anser att elever bör få betyg varje termin i gymnasiet. I högstadiet tycker jag att det räcker om de får betyg en gång om året. Är eleverna yngre än tio–elva år tycker jag inte att de ska få några betyg över huvud taget, för det tillför inget
positivt.