Lärarens åsikt oväntat viktig

Alva Appelgren har i fyra olika studier undersökt hur återkoppling påverkar motivation och prestation. Resultatet är samlat i en ny ­avhandling inom kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Slutsatsen blev att vi påverkas mer än vi tror av feedback — både av det som sägs innan vi ger oss i kast med en uppgift och av den respons vi får medan uppgiften pågår. Feedback efter varje enskild uppgift under ett pågående test är till exempel inte bra eftersom det får oss att tappa koncentrationen och därmed prestera sämre.

— Mina resultat är viktiga för lärare och föräldrar som ger daglig återkoppling. De är också relevanta för dem som skapar digitala verktyg som ger feedback, säger Alva ­Appelgren.

En av studierna, vars deltagare var mellanstadieelever, visade att motivationen att slutföra en uppgift berodde på hur de tänkte innan de började. Om de var positiva, tyckte att det skulle bli kul och användbart och trodde att de skulle fullfölja så gjorde de också ofta det.

Om eleverna trodde att intelligens är något som går att förbättra genom träning påverkade det också och gjorde att de genomförde fler övningar.

— Tidigare studier har visat att barn som får karaktärs­betonat beröm av sina föräldrar, av typen »du är smart«, ofta har utvecklat ett så kallat »fixed« tankesätt — det vill säga att intelligens inte går att förändra — när de följs upp några år senare. Det positiva är att min avhandling visar att det inte är kört om en elev har ett sådant tankesätt, säger Alva Appelgren.

När hon testade unga vuxnas respons på två olika typer av beröm visade det sig nämligen att prestationsriktad återkoppling av typen »du valde rätt« fick dem att prestera bättre än vad karaktärsinriktad återkoppling som »du är smart« gjorde.

Det karaktärsinriktade berömmet fick försökspersonerna att bli osäkra och självmedvetna.

Det i sin tur ledde till att de tappade koncentrationen och presterade sämre under pågående test, vilket tyder på att vi påverkas direkt när vi får feedback.