Tegelhagens skola i Sollentuna vänjer eleverna vid det digitala samhället redan från första klass. – Men det blir inte höga kunskapsresultat bara för att man sätter in ett gäng datorer eller lärplattor i klassrummet, säger Eva Ulmander Eriksson, förstelärare på skolan.
Tegelhagsskolan har väldigt höga meritvärden i årskurs sex. Utvärderingar som gjorts av satsningen på digitala lärverktyg visar att de ökade möjligheterna för lärarna att ge feedback leder till högre måluppfyllelse. Dessutom har skillnaden i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar jämnats ut.
Eva Ulmander Eriksson framhåller att lektionsplaneringen och lärarnas professionalitet är det viktiga för att nå framgång.
Förra året jobbade eleverna mycket med programmering. De lär sig också att till exempel göra filmer och poddar. I höst har skolan introducerat makerkulturen, som handlar om olika former av skapande arbete med hjälp av digitala lärverktyg.
Alla elever i F6-skolan har varsin lärplatta som de använder på i stort sett alla lektioner.
– De är en del av den dagliga pedagogiska verksamheten och vi ser till att de passar för alla ämnen.
Eva Ulmander Eriksson konstaterar att lärarna behöver och får ständig fortbildning för att kunna vägleda eleverna. Men det handlar också om ett samarbete i klassrummet.
– Vi lärare måste släppa att vi alltid vet bäst, för det gör vi inte när det gäller digitala verktyg, säger hon.
De flesta barn på skolan kommer från hem med datorvana, men det finns ändå utrymme för extra stöd om någon behöver. Pedagogiken går ut på att tekniken ska vara ett stöd, inte ta över andra arbetssätt och uttrycksformer.
– Eleverna håller muntliga föredrag och skriver texter ändå, men använder lärplattan som verktyg.
En av den digitala teknikens stora fördelar är att den uppmuntrar både elever och lärare att dela information och kunskap med varandra. Lärarna kan enkelt ta del av varandras dokument och erfarenhet av lektionsplaneringen.
– För eleverna känns det också mer på riktigt när det finns en tydlig mottagare av det de gör.
Eva Ulmander Eriksson började arbeta på Tegelhagsskolan 2002 och har följt hela den digitala utvecklingen. I hennes tjänst ingår också att vara IKT-pedagog på 20 procent, med ett övergripande ansvar för information, kommunikation och teknik. På skolan finns också en datatekniker på 60 procent.
– Undervisningen måste utgå från det samhälle vi lever i och vad vi vill att våra barn ska få med sig i framtiden. Då kan inte vi som skola ligga efter och inte arbeta med digitala verktyg, säger Eva Ulmander Eriksson.
Torbjörn Tenfält