Kartläggningarna av nyanlända elevers kunskapsnivåer behöver förbättras för att placera dem i rätt årskurs. Det anser utbildningsminister Gustav Fridolin. – Årskursplaceringen har varit alltför knuten till elevens ålder, säger han.
Skolverkets senaste statistik visar att andelen behöriga elever till gymnasieskolan fortsätter att falla. Av eleverna som gick ut nian i våras saknade 14,4 procent av eleverna behörighet till gymnasieskolan. Trenden den senaste tioårsperioden har varit stadigt nedåtgående. 2014 saknade 13,1 procent av eleverna behörighet.
De nyanlända eleverna står för i stort sett hela nedgången, åtminstone under de senaste fyra åren som Gustav Fridolin visade statistik för på ett presseminarium på onsdagen.
För invandrade elever som har börjat i svensk skola årskurs 1-5 har andelen behöriga ökat det senaste året. För dem som börjat efter femman har utvecklingen gått åt andra hållet, från redan låga 28 procent till 26 procent.
Regeringen har redan inlett ett arbete med att förbättra kartläggningen av nyanlända elevers kunskapsnivåer. Från årsskiftet blir det obligatoriskt att använda Skolverkets nya material för det ändamålet.
Gustav Fridolin efterlyser också en attitydförändring. Om skolan inte förväntar sig att en elev som placeras i årskurs åtta kommer att uppnå behörighet vid grundskolans slut ska den eleven placeras i en tidigare årskurs än sina jämnåriga.
– Om eleven hela tiden får höra från omgivningen att du inte kommer att nå målen så kommer den eleven inte att nå målen. Man måste ta större hänsyn till kartläggningen av elevens kunskapsnivå vid årskursplaceringen, säger han.
Skolverkets statistik visar också att det genomsnittliga meritvärdet har ökat, vilket går stick i stäv mot det faktum att andelen behöriga till gymnasieskolan minskar.
Det kan ses som ett mått på ökade skillnader mellan elever och mellan skolor.
Fler elever misslyckas samtidigt som fler elever får högre betyg än tidigare.
På många skolor med redan låg andel behöriga sjunker behörigheten ytterligare medan det är tvärtom på skolor med redan hög andel behörighet. Denna utveckling förstärks av den ojämna fördelningen av nyanlända mellan olika kommuner.
Gustav Fridolin är mycket bekymrad över utvecklingen.
– Vi har ett exceptionellt allvarligt läge. För de elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan finns en påtaglig risk att de hamnar i ett livslångt utanförskap, säger han.
Ingvar Lagerlöf