Regeringen vill ha ett snabbspår till läraryrket för nyanlända lärare. Men det verkar inte gå särskilt snabbt att få till ett sådant.
I februari presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) regeringens tankar om snabbspår för nyanlända. Det handlar om att flyktingar som har yrkeskunskaper som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden snabbare ska få jobb.
Regeringen drog samtidigt i gång ett trepartssamarbete med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter samt andra offentliga aktörer.
Ett av de 20 snabbspåren gäller lärare med utländsk examen.
— Det tar alldeles för lång tid innan nyanlända lärare kommer ut och får användning av sina yrkeskunskaper som lärare i Sverige, säger Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Några av de hinder Maria Rönn pekar ut som anledning till att det dröjer innan nyanlända lärare kan börja arbeta i den svenska skolan är:
- Det omfattande arbetet med att identifiera vilka nyanlända som har en utländsk lärarexamen.
- Svårigheten med validering av de nyanländas kunskaper, för eventuella kompletteringsstudier.
- Processen med att lära sig svenska språket.
- Extra lång handläggningstid för att få legitimation, för lärare med utländsk examen.
I slutet av september presenterade regeringen det första snabbspåret som gäller kockar, baserat på ett förslag från fack och arbetsgivare inom restaurangbranschen.
Lärarnas snabbspår har inte alls kommit lika långt. Under det första halvåret har parterna på skolområdet mötts i breda konstellationer inom hela den offentliga sektorn och haft allmänt hållna diskussioner.
Det är fortfarande oklart när det första skolfokuserade mötet ska ske — och ännu mer oklart när det kommer ett snabbspårspaket för lärare.
— Vi är överens om problembeskrivningen. Men hur problemen ska lösas återstår att se, säger Maria Rönn.
De som deltar i diskussionerna om ett lärarsnabbspår är de båda lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet.