Säkerhetslärare i varje skola. Utrymningsdörrar och tätare kontakter mellan skolan och socialtjänsten. Finland har höjt beredskapen efter skolskjutningarna för några år sedan.
Dödsskjutningarna 2007 och 2008 har fått långtgående följder för hur skolorna i Finland ser på säkerheten för elever och personal. Alla skolor måste ha en säkerhetsplan och tänka igenom hur man ska agera i ett krisläge.
– Vansinnesdåden blev en väckarklocka, säger Esa Ukkala, chef för utbildningsförvaltningen i Tusby kommun, där nio personer miste livet i massakern på en högstadie- och gymnasieskola i samhället Jokela i november 2007.
På alla skolor i kommunen finns numera en lärare som tillsammans med rektorn har ansvar för säkerheten på skolan. En timme i veckan är avsatt för läraren att se till att säkerhetsplanen följs och att alla lärare vet vad den innehåller och hur de ska agera om en hotfull situation uppstår. Läraren ordnar övningar för kollegerna, samråder med rektorn och håller kontakt med skolförvaltningen. Två eller tre gånger per år samlar skolförvaltningen alla säkerhetslärare till utbildning.
– Rektorn har naturligtvis det yttersta ansvaret för säkerheten i skolan, men styrkan med att också utse en lärare är att vi då får ytterligare ett perspektiv på säkerhetsfrågorna, säger kommunens skolchef Markus Torvinen.
Dessutom har varje skola tillgång till en polis som har regelbunden kontakt med skolledningen och säkerhetsläraren.
Något nationellt krav på att alla skolor ska utse säkerhetslärare finns inte, men många kommuner har följt Tusbys exempel. Efter massakern samlade kommunen alla sina erfarenheter i en rapport som på flera sätt blivit vägledande för skolorna i Finland.
Före massakern 2007 var skolorna förskonade från liknande händelser och några föreskrifter liknande de som till exempel gäller vid bränder fanns inte.
– Rektorn på Jokelaskolan improviserade och gjorde det på ett sätt som sannolikt räddade flera liv, säger Esa Ukkala.
Bland annat använde rektorn skolans högtalare och internradio för att meddela att alla elever och lärare måste stanna i klassrummen, låsa om sig och ta skydd så gott det gick. Idag hör ett fungerande högtalarsystem och rutiner kring hur det ska skötas i ett krisläge till de säkerhetskrav som alla skolor i landet måste följa.
Andra förändringar är att alla fönster i klassrummen måste gå att öppna och att det på nybyggda skolor måste finnas en extra dörr i klassrummen som elever och lärare kan använda i en nödsituation.
Efter skolskjutningarna i Tusby 2007 och på en yrkeshögskola i Kauhajoki i Södra Österbotten 2008 har det i många kommuner också utvecklats tätare kontakter mellan skolan och socialtjänsten.
– Reglerna är inte lika strikta som tidigare, även om vi naturligtvis måste ta hänsyn till integritetsfrågor och sekretess. Om en lärare märker att något inte står rätt till i en familj har det blivit lättare att ta kontakt och utväxla information med socialtjänsten, säger Esa Ukkala.
Några nya skolskjutningar har inte inträffat efter 2008 och det pågår en ständig debatt om var balansen mellan öppenhet och säkerhet går, konstaterar Esa Ukkala. Tusby kommun har valt att inte förse skolorna med extra lås och vaktpersonal.
– Hur bra du än låser finns det ändå alltid ett sätt att ta sig in. Trots att hemska saker händer vill vi visa att det är viktigt att hålla samhället öppet, säger han.
Torbjörn Tenfält