Några är legitimationens vinnare, någon dess förlorare. Men de flesta på Ljustadalens skola jobbar på som förut.
Legitimationen har mycket större potential än vad vi sett hittills
Jag erbjöds att följa med när våra högstadieelever hamnade här på Vibackeskolan. Legitimationen, med behörighet i idrott och hälsa och historia, fick jag för tre år sedan och i våras fick jag utökad behörighet i övriga SO-ämnen, tack vare åttaårsregeln.
När jag var på Ljustadalens skola hade jag ingen idrott. Det var svårt att få sådana tjänster eftersom det fanns många lokalt behöriga idrottslärare i kommunen med längre anställningstid än jag. Legitimationen har inneburit en konkurrensfördel för mig gentemot de lokalt behöriga, precis som jag förutspådde.
Nu är vi tre behöriga lärare i idrott och hälsa på Vibackeskolan. Det är superbra.
Till jul behöver jag nog bara betygsätta mina egna elever men i våras fick jag hjälpa en obehörig med SO-betygen. Jag försökte informera mig om eleverna så gott jag kunde under terminen. Jag skulle inte vilja vara medbedömare i andra ämnen än mina egna.
Legitimationen har mycket större potential än vad vi har sett hittills. Man hoppas ju på ett bättre förhandlingsläge när det gäller lönen men än så länge har det inte blivit så mycket utöver det vanliga. På sikt tror jag att det kan bli bra men jag vet inte hur gammal jag har hunnit bli då.
Jag har gjort mitt val och känner mig inte mindre värd som person
Jag har inte vidareutbildat mig utan valde att jobba på och se tiden an. Det skulle ha blivit för jobbigt att fara i väg till Umeå eller någon annanstans för att läsa.
Även om jag tycker att utbildning ska ge cash i börsen är det lite sorgligt att inte ha samma löneutveckling som de legitimerade. Fast egentligen struntar jag i det. Jag har gjort ett eget val och känner mig inte alls mindre värd som person. Och jag har sluppit studielån.
I våras satte jag betygen i sexan och smågrupperna själv, nu till jul antar jag att rektor skriver på. Det har vi inte diskuterat än. Även om jag är prestigelös känns det lite märkligt att bli ifrågasatt efter 15 års betygsättande.
Jag har funderat mycket på hur det skulle vara om en annan, legitimerad, lärare skulle hjälpa mig att sätta betygen. Det skulle kunna bli knepigt om läraren i ett annat ämne vill sätta högre betyg än vad jag vill bara för att någon är bra i svenska, matte eller engelska. Eleven behöver ju inte vara duktig i slöjd bara för det.
För fyra år sedan var jag panikslagen och trodde att de skulle kasta ut mig. Men som läget är nu finns inga textilslöjdslärare att få tag i och jag är ändå fast anställd i kommunen. Jag har åtta eller tio år kvar att jobba och tar det termin för termin. Jag känner mig inte orolig längre.
Skolverket verkar inte ha någon koll alls
Jag fick avslag på min legitimationsansökan i somras. Skolverkets motivering var att jag blev fritidspedagog 1977 på en bristutbildning och inte på en högskoleutbildning. På den bristutbildningen kunde jag några år senare läsa till speciallärare i Malmö. Det är så dåligt att det inte räknas.
När jag ringde Skolverket tyckte de att jag kunde läsa upp det som fattas. Hur kan någon tro att jag ska göra det? Jag har ju bara två år kvar att jobba.
Dessutom har Skolverket skrivit fel i sitt avslag. Det står att jag gått gren 1 på speciallärarutbildningen fast jag gick gren 3 — som var inriktad mot arbete i träningsskolan.
Jag vet inte om jag ska överklaga. Egentligen drabbas jag ju inte eftersom övergångsreglerna för olegitimerade i särskolan gäller ända till 2018. Fast jag tycker att det ska gå rätt till och vill åtminstone bli bedömd efter det jag har gått.
Skolverket verkar inte ha någon koll alls. En del lärare har fått behörigheter som de inte själva fattar hur de har kunnat få. Det känns väldigt konstigt.
Fem år tidigare hade jag satsat på legg
Jag packade ihop mina grejer för tre år sedan. Det var jättekul att hjälpa barn med läsningen och få med alla på banan. Men jag var ganska färdig med det. På slutet var det mycket besparingar och omorganisationer. Det blev mer press och stress.
Det kändes inte som att legitimationen var något för mig. Om den kommit fem år tidigare hade jag säkert satsat på att få legg. Jag har alltid tyckt om att vidareutbilda mig och hade full kompetens i svenska. Och nu verkar det ju som att även fritidspedagogiken ska kunna ge legitimation.
Det första året hände det att jag gick in och vikarierade på Ljustadalen men sedan har jag inte haft så mycket kontakt med skolan och mina arbetskamrater. Det var inte besvärligt att sluta alls. Det finns så mycket annat att engagera sig i — golf, yoga, familjeliv och resor.
Vi som redan var i systemet borde undantas
När högstadiet på Ljustadalen lades ner började jag jobba heltid på Matfors skola. Jag bytte kommun till Timrå nu inför hösten.
Jag är legitimerad i svenska och historia på högstadiet och gymnasiet samt i spanska och italienska på högstadiet. Det är möjligt att jag är behörig i geografi också, jag kommer inte ihåg.
När jag gick lärarutbildningen en gång i tiden blev jag automatiskt behörig i alla SO-ämnen i grundskolan fast jag bara läste historia och geografi. När jag fick legitimationen blev jag av med behörigheten i religion och samhällskunskap eftersom jag inte jobbat tillräckligt många år. Det är rimligt och bra, tycker jag. Nu kan inte rektor säga: »Karin, religionen får du ta«.
Det är språken jag vill hålla på med. Spanskan läste jag via Lärarlyftet, italienskan tog jag tjänstledigt för och bekostade själv. Italienska är det jag allra helst vill jobba med men då är det gymnasiet som gäller och där behöver jag läsa en termin till om jag ska bli behörig. Och det kostar pengar.
Jag har aldrig varit med om att det blivit praktiskt märkbart att någon inte har legitimation. Vad jag vet kommer jag inte att vara medbedömare åt någon.
Det är möjligt att legitimationen är långsiktigt bra, för de som kommer ut nu. Men jag tycker att man borde göra undantag för oss som redan var inne i systemet. Jag tänker på de duktiga men obehöriga spansklärare, med språket som modersmål, som började undervisa när det inte fanns behöriga. Det är orealistiskt att tro att de efter många års erfarenhet som lärare ska börja utbilda sig på egen bekostnad.
Legitimationen är ett steg i rätt riktning
Mitt fall har varit rätt okomplicerat men det tog tid, nästan ett år. Jag fick legitimationen den 9 april 2013 med behörighet i engelska och religion på gymnasiet och i grundskolan årskurs 7—9. Dessutom blev jag behörig i en massa språkspecialiseringar i gymnasieengelska som jag inte riktigt vet vad de betyder.Jag har ansökt om och fått utökad behörighet också — i svenska som jag jobbat med i över åtta år. Jag vill inte undervisa i något som jag inte har legg i om jag kan förhindra det.
Jag trivs på högstadiet men jag vill fortfarande till gymnasiet.
Jag skulle aldrig gå med på att sätta betyg om jag inte hade någon kontroll över vad eleverna har gjort. Men jag behöver inte betygsätta åt någon obehörig eller i andra ämnen än mina egna.
Legitimationsreformen är ett steg i rätt riktning, även om det kommer att ta tid innan den sätter sig. Det är lätt att jämföra med vården. Inte fasen skulle du vilja bli undersökt av vem som helst eller bli opererad av en hjärtspecialist om du har hjärntumör.
Rektorn: Jag är inte orolig för behörigheten
Agneta Stenmark rekryterades som rektor till Ljustadalens skola 2013. Tidigare var hon chef på två kommunala förskolor.
— Jag är förskollärare i botten men har inte sökt legitimation själv. Eftersom jag har varit skolledare i 30 år och har gått den statliga rektorsutbildningen känns det som om jag borde bli legitimerad som rektor i så fall.
Hon är inte särskilt bekymrad över behörigheten på skolan, eftersom majoriteten av lärarna har legitimation.
— Vi har ett ämneslärarsystem där lärarna jobbar med sina ämnen i både egna och andras klasser. I arbetslagen finns alla behörigheter representerade och vi gör sambedömning när det behövs.
De flesta lärare som saknar legitimation har sökt och kommer att få det snart. Slöjden är dock ett undantag.
— Både textil- och trä- och metallslöjdsläraren saknar lärarutbildning men de har jobbat länge och har haft lokal behörighet tidigare. Jag förlitar mig på att de jobbar efter mål- och bedömningskriterierna och diskuterar betygen i arbetslagen. Sedan får jag skriva på.
Agneta Stenmark tycker att legitimationsreformen har orsakat problem för enskilda lärare.
— Det är tragiskt att Sundsvall bara erbjuder allmän visstidsanställning tills du kan visa upp ett legg. Har du en komplett lärarutbildning anser jag att det ska gå att få fast jobb. Att Skolverkets handläggning kan ta ett år eller mer, som det gjorde för min dotter, ska inte ligga folk i fatet.