Undervisningsrådet Annika den Engelse på Skolverket beklagar långa väntetider — och vill bli lärare igen.
Annika den Engelse förstår lärares ilska och frustration över att beskeden om legitimationerna dröjer. Hon är undervisningsråd på Skolverket med ansvar för granskningen av överklagade beslut om legitimation, men har kvar sina rötter i läraryrket.
När Annika den Engelse möter någon som frågar vad hon jobbar med kommer svaret automatiskt:
— Jag säger att jag är lärare men arbetar på Skolverket. Det är lärare jag är utbildad till och där ligger min yrkesidentitet.
Efter fyra års intensivt arbete med lärarlegitimationerna ser hon att inflödet av ansökningar börjar stabiliseras till cirka 500 i veckan. Nu klarar Skolverket de fyra månader som handläggningen av ansökningarna ska ta i genomsnitt för de flesta lärarkategorier.
Annika den Engelse var med och byggde upp organisationen inför starten 2011. I dag granskar och omprövar hon de fall där missnöjda lärare överklagar Skolverkets beslut. I snitt överklagas 3—4 procent av besluten.
— Ofta vill de ha mer: De vill ha fler årskurser, fler ämnen och fler skolformer.
Att Annika den Engelse är väl införstådd med lärares villkor innebär inte att hon kan erbjuda någon genväg — alla ansökningar och överklaganden bedöms efter de regler regeringen fattat beslut om.
— Krävs det till exempel 90 högskolepoäng räcker det inte med 88. Jobbigast att ta är de beslut som gäller personer utan examen — de kan ju inte få någon legitimation.
En förklaring till de förseningar arbetet kantats av är att betydligt fler än de förväntade 180 000 lärarna och förskollärarna har legitimerats. En annan är den korta förberedelsetiden. På några månader skulle Skolverket utbilda 80 personer, kartlägga det stora utbudet av lärarutbildningar, skapa en modell för ansökningar, ta fram blanketter och bygga ett IT-system.
— De som kommit i kläm är lärarna som fått vänta på sina beslut. Det är olyckligt eftersom besluten kan vara avgörande för om de får en anställning eller inte. Vi tycker förstås inte att det är okej att få vänta ett år eller två på det beskedet.
I början när det strömmade in tusentals ansökningar i veckan anlitade Skolverket ett bemanningsföretag. Det väckte en hel del kritik, men Annika den Engelse anser att den var missriktad.
— Bemanningspersonalen registrerade ansökningar, men gjorde inga slutgiltiga bedömningar av behörigheter och fattade inga beslut. De tog emot posten, registrerade ansökningar och såg till att alla ärenden var kompletta. Sen skickades de vidare till oss som fattade besluten.
Efter gymnasielärarexamen i engelska och franska 1994 arbetade Annika den Engelse sju år som lärare i Stockholmsområdet. Det sista året kombinerade hon en halvtid på Franska skolan med jobb på franska ambassaden. Det väckte nyfikenheten på andra arbetsuppgifter än undervisning och 2001 sökte hon sig till Skolverket.
— Jag hade haft höga krav på mig som lärare och behövde en paus. Men nu börjar jag känna en dragning till undervisningen igen. Jag vill göra skillnad i det jag arbetar med och det har man alla möjligheter att göra både på Skolverket och som lärare, säger Annika den Engelse.