Svensk utbildning står sig på många sätt väl internationellt. Men löneutvecklingen för lärarna är fortfarande svag, enligt OECD.
Sverige lägger relativt mycket pengar på utbildning och har såväl en hög andel barn i förskola som en hög andel högutbildade i den vuxna befolkningen. IT-kunskaperna är goda, likaså möjligheterna till fortbildning på jobbet. Det konstaterar OECD i sin senaste Eduacation at a Glance, ett slags statistisk årsbok för utbildningsfrågor.
Till de svagare områdena hör lärarnas löner och syn på sitt eget arbete. Visserligen är ingångslönen något högre än OECD-snittet, men maxlönen ligger 15-20 procent lägre. Dessutom sticker de svenska lärarna ut internationellt på så sätt att så många känner att deras arbete inte uppskattas, konstaterade OECD:s analytiker Thomas Weko på en pressträff.
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) konstaterade å sin sida att regeringen framöver avsätter tre miljarder kronor årligen på att höja lönerna för de skickligaste lärarna.
- Det är svårt att bedöma när detta kommer att ge utslag i den internationella statistiken. Men vi vet av erfarenhet att när politiken samlar sig kring reformer som behövs ger det utslag tämligen snabbt, säger hon.
I Sveriges landrapport påpekar OECD att andelen svenskar i åldern 25-34 år som är mindre utbildade än sina föräldrar är 28 procent, vilket är den högsta andelen av alla jämförda OECD-länder. Men Thomas Weko tycker personligen att beskrivningen leder fel.
- Ju högre utbildningsnivå ett land har, ju mindre utrymme finns för att den yngre generationen går om sina föräldrar. Sverige har en hög andel högutbildade, säger han.
Andelen svenskar som väntas ta en akademisk grundexamen under sin livstid ligger på 45 procent, jämfört med OECD-snittet på 55 procent. Å andra sidan ligger andelen svenskar som väntas ta en examen på avancerad nivå - en magister eller master - på 24 procent, högre än OECD-snittet på 19 procent.