Här frodas en digital kultur

Det här har gett mig ett lyft i jobbet. Som person är jag nyfiken av mig och vill inte köra på i gamla hjulspår.

Det säger Catharina Engström, IT-mormor kallad, som förklaring till sitt stora intresse för hur datorer och andra ­digitala verktyg kan användas i undervisningen.

Alla lärare i F—9-skolan ­Navet i utkanten av Örebro måste uppfylla en digital lägsta­nivå. På listan över det som inte går att välja bort står allt från att kunna hantera e-post till att använda skolans lärplattform för att kommunicera med elever och kolleger.

— Det är samma grundkrav i alla ämnen. Inom vissa områden ger tekniken större fördelar, men den är användbar i alla ämnen, säger Martin Tesell.

Han är den ena av skolans två lärare som har särskilt ansvar för IT-utvecklingen. Tillsammans med kollegan Martin Frisén har han skapat en intern plattform på nätet där de ger tips till sina kolleger. Där finns bland annat förslag på digitala hjälpmedel.

— Jag håller också en introduktion för alla nyanställda om hur systemen funkar. Sedan är det arbetslagsledarens ansvar att hjälpa dem in i skolans kultur, säger Martin Frisén.

Finns det färdigheter som eleverna riskerar att inte utveckla när skolan har så tydlig inriktning på IT?

— Nej, vi har inte tagit bort något, vi har fått en nivå till. När elever håller ett föredrag kan de få stöd av tekniken, men de väljer det sätt de tycker passar bäst. Vi jobbar mycket med källkritik och lär eleverna ställa frågor om vad det är för uppgifter vi letar efter på ­nätet, säger Martin Tesell.

Utöver kommunens IT-strategi för skolorna har Navet en egen plan för hur tekniken ska vävas in i undervisningen. I skolan finns också en studio där eleverna spelar in ljud och bild till egna reportage.

Catharina Engström började läsa till lärare när hon var 40 år, efter många års arbete som undersköterska på intensivvården. Smeknamnet IT-mormor bär hon med stolthet.

— Jobbar man i vården är man van vid samarbete och att bjuda på sina kunskaper. Det passar väldigt bra i den kultur av att dela med sig som vi försöker utveckla här i skolan.

Klassrummet där 5A håller till ser ut som klassrum gör mest. Teckningar på väggen och en gammal Europakarta som inte rullat ihop sig som den ska. Men där katedern brukar stå hänger en väldig bildskärm. På den presenterar läraren dagens schema och den är också navet i hennes och elevernas digitala kommunikation under skoldagen. Runt hörnet finns ett skåp fullt med datorer och läsplattor.

Dagens uppgift har naturvetenskaplig prägel. En elev samlar information om vilda djur, en annan ska högläsa ett stycke om Nya Zeeland.

— Försök läsa med flyt och glöm inte bifoga din ljudfil, manar Catharina Engström.

Algot Törnsten räcker upp handen och vill veta vad hon tror om möjligheterna att snabbt få fram fakta om magnetism. När lektionen närmar sig sitt slut tar han en paus och förklarar för Lärarnas tidning varför det är bra att använda modern teknik i undervisningen.

— I datorn har jag mitt digitala klassrum. Jag kan gå in i det hemma och göra extra­arbete när jag vill.

Ibland händer det att eleverna håller föredrag för någon annan klass och i samband med det har de lärt sig att använda powerpoint. När de redovisar uppgifter i den egna klassen ger Catharina Engström kommentarer online.

— Vår lärare har blivit väldigt duktig på datorer, säger Algot Törnsten och kastar en uppskattande blick mot IT-mormor.