Regler för hur skolor ska välja vilka politiska partier som bjuds in bör föras in i skollagen. Det är förslaget från utredningen om politisk information i skolan som överlämnades till regeringen på fredagen.
På fredagen presenterade regeringens utredare Johan Hirschfeldt utredningen ”Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget” för Utbildningsdepartementet.
Utredningen föreslår att en paragraf som tydliggör reglerna kring inbjudan av politiska partier till skolan förs in i skollagen.
Skolan ska enligt förslaget ha möjlighet att begränsa antalet inbjudna partier till samtliga de som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet.
Till detta lägger utredningen en möjlighet att göra ett annat urval så länge detta sker på objektiv grund.
Vad kan det vara för urval?
– Det här alternativet är i första hand tänkt när ytterligare partier knackar på dörren. Då handlar det om att utvidga urvalet, vilket till exempel kan ske genom att bjuda in alla som är berättigade till partistöd eller valsedlar.
Skulle det även kunna innebära att antalet inbjudna partier begränsas till färre än riksdagspartierna?
– Någon gång kan det vara väldigt tydligt att det bara finns två positioner i en sakfråga och då skulle man kunna tänka sig att bjuda in representanter för de två positionerna. Men alternativregeln får aldrig utnyttjas för att begränsa åsiktsutrymmet, så det gäller att tänka igenom en sådan situation väldigt noga och motivera det väl, säger Johan Hirschfeldt.
Syftet med utredningenär att tydliggöra rättsläget. Det var framförallt våren 2014 som frågan om hur skolor skulle agera när de bjöd in politiska partier kom upp. Oklarheter kring om de måste bjuda in alla partier fick en del skolor att helt avstå politiska debatter inför valet.
– Det var en formulering i ett JO-beslut från 2010, där det stod att ”alla partier ska få delta på lika villkor” som låg bakom. I tidigare beslut hade det formulerats som att de som inte var inbjudna från början skulle få bidra ”i en eller annan form”. I och med det här beslutet uppkom en oklarhet.
Lärarförbundet är positivt till utredningsförslaget.
– Det här klargör rättsläget. Den nya bestämmelsen ger skolorna möjlighet att skydda eleverna och samtidigt fullgöra det demokratiska uppdraget. Viktigt är också att utredningen markerar att politisk information i skolan är en del av utbildningen och ingår i skolans demokratiska uppdrag, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Nu har regeringen att ta ställning till om paragrafen ska föras in i skollagen eller inte.
I utredningen tas också frågor kring hur skolan ska agera när inbjudna partier framför kränkande åsikter eller trakasserier upp. Så länge det inte rör sig om ett brott, som till exempel hets mot folkgrupp, förtal eller förolämpning, är det i strid mot yttrandefriheten att avbryta en talare som framför sådant. Samtidigt måste läraren ingripa om någon blir utsatt för kränkning eller diskriminering.
– Det här är en besvärlig situation för lärare och en svår bedömning att göra, säger Johan Hirschfeldt.
Läraren får alltså inte avbryta talaren, men kan i direkt anslutning till framförandet erbjuda en meningsmotståndare ordet. Läraren kan också påminna om skolans värdegrund och välja att ge ordet till elever, framgår det av utredningen.
– Det finns en möjlighet att avbryta debatten, men då måste samtliga debattörer ha fått sagt sitt i det ämne som behandlas. Sedan kan det inträffade diskuteras under en vanlig lektion.
Johan Hirschfeldt pekar på ett stycke i utredningen som han anser är extra viktigt:
Mot bakgrund av att eleverna på grund av skolplikten eller närvaroskyldigheten är tvungna att delta i undervisningen och utbildningen får det även anses finnas en yttre gräns för den grad av politisk opinionsbildning som rimligen kan få förekomma i skolan. Det betyder att det framöver fordras betydande varsamhet när eleverna möter politisk information under lektionstid. För detta har skolan, de deltagande politikerna och eleverna var och en sin andel av ansvaret.
– Varsamhet är en viktig sak för mig. I Regeringsformens rättighetskapitel står att ingen är tvungen att delta i opinionsbildande sammankomster. Att anordna en politisk debatt i skolan har till syfte att illustrera demokratins innehåll och former.
– Men släpper man det vind för våg finns en risk att man överskrider tanken med bestämmelsen i regeringsformen, även om skollektioner inte är att klassas som sammankomster. För är det några som särskilt ska skyddas mot påtvingad opinionsbildning är det barnen, säger han.
Lotta Holmström