Statliga Medlingsinstitutet, LO och Arbetsgivarverket varnar regeringen för att höja lärarlönerna. Satsningen äventyrar den svenska lönebildningsmodellen, hävdar de.
Regeringen vill höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i månaden för ungefär 60 000 särskilt skickliga lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare med start från höstterminen. Tre miljarder kronor finns avsatta i årets budget.
Flera tunga remissinstanser riktar stenhård kritik mot att staten på det här sättet tänker lägga sig i lönebildningen.
Medlingsinstitutet, som bildadesår 2000 på uppdrag av riksdagen för att just verka för en väl fungerande lönebildning, skriver i sitt remissvar:
”Det finns betydande risker förknippade med en politisk inblandning från statsmakternas sida i lönebildningen”.
Myndigheten påpekar att många grupper på den svenska arbetsmarknaden anser att deras löner ligger för lågt och att regeringens agerande kan leda till kompensationskrav.
”En sådan utveckling kan medföra risker för en väl fungerande lönebildning, där arbetsmarknadens parter i förhandlingar gör upp om löneutvecklingen utan inblandning av en tredje utomstående part.”
LO avstyrker förslaget i sin helhet och hävdar att regeringen gör sig skyldig till ”en tydlig och historiskt sett unik statlig inblandning i lönebildningen” samt att förslaget riskerar att ”vålla stora och svåröverblickbara skador på kollektivavtalsmodellen och lönebildningen”.
Arbetsgivarverket hävdar att regeringen intervenerar i en ren partsfråga, att statens inblandning kan ”äventyra hela den svenska modellen” och kräver att förslaget dras tillbaka.
Svenskt Näringsliv varnar för att förslaget kan leda till kompensationskrav som ger ”förödande konsekvenser för en stabil och välfungerande lönebildning”.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påpekar att förslaget ”direkt och indirekt ingriper i arbetsgivarens övergripande ansvar för den lokala lönebildningen”.
Även Unionen – Sveriges största fackliga organisation – dömer ut regeringens idé:
”Vår nuvarande framgångsrika svenska lönebildningsmodell riskerar att skadas allvarligt om opinionsbildning mot våra politiker är en framgångsrik väg för att få riktat statligt stöd till löner och lönehöjningar. Alla fackliga organisationer har medlemsgrupper med låga lönelägen i förhållande till arbetsmarknaden som helhet. Risken för någon form av kompensationskrav är överhängande om en yrkesgrupp får höga löneökningar och risken är sannolikt ännu större om löneökningen sker via en direkt politisk inblandning. Skulle sådana kompensationskrav drivas igenom innebär det att den normering som varit kärnan i svensk lönebildning under så lång tid upphör.”
Samtidigt välkomnar flera remissinstanser förslaget, till exempel de båda lärarfacken.
Lärarförbundet anser dock att även lärare i vuxenutbildning, SFI, musik- och kulturskola samt studie- och yrkesvägledare bör omfattas. Förbundet vill också att förskollärare och fritidspedagoger ska kunna få mer än tio procent av satsningen.
Lärarnas Riksförbund motsätter sig att förskollärare samt rektorer/förskolechefer som inte undervisar ska få ta del av de extra lönepengarna. LR påtalar att regeringens ursprungliga syfte med satsningen var att öka resultaten och göra det mer attraktivt att arbeta som lärare i grund- och gymnasieskolan.
Stefan Helte