Utredare: EU-migranters barn bör inte gå i svensk skola

Länsstyrelserna bör få samordningsansvar för utsatta EU-medborgare, föreslår regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson. Och länsstyrelsen i Stockholm föreslås få ett övergripande ansvar.

Barnfrågan beskrivs av utredaren som det svåraste i uppdraget – att föreslå ny lagstiftning eller uppdrag till myndigheter.

– Jag tycker inte att vi generellt ska erbjuda skolgång för dessa barn, säger Valfridsson.

 

Han säger att EU-medborgare som kommer hit anpassar sig efter de signaler det offentliga sänder ut. I de kommuner som erbjuder skolgång för barn, finns det också barn som kommer hit.

 

Robert Hårdh på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders reagerar kraftigt emot förslagen.

– Det är väldigt uppseendeväckande och upprörande. Det finns en avsaknad av ett människorättsperspektiv.

– Barnkonventionen är väldigt tydlig med att alla barn ska garanteras rätt till skolgång. Det klingar väldigt ihåligt när man samtidigt pratar om likhet inför lagen. Man har regler som ger nästan alla andra barn möjlighet till skolgång, utom just barnen till de mest utsatta i samhället. Inte sällan just romer, säger Robert Hårdh.

 

Rapporten överlämnades på måndagen till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. 

– Vi tar oss an den här rapporten och analyserar den. Sedan vi tillträdde har vi jobbat hårt nationellt och på EU-nivå med den här frågan för att tiggeriet ska minska och upphöra, säger hon.

 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har haft täta kontakter med utredaren Martin Valfridsson under arbetets gång och anser att de nu får riktlinjer att hålla sig till.

– Utredningen är tydlig om vad som gäller, att svensk lag gäller och att den ska följas. Och det är bra att det blir tydligt att det inte finns några krav att man ska erbjuda skolgång, säger Leif Klingelsjö, ansvarig för frågan på SKL.

 

SKL delar Martin Valfridssons och Åsa Regnérs uppfattning att den långsiktigt bästa hjälpen är att hjälpa i hemländerna. Men för många kommuner är problemet akut här och nu.

– Det är det som gör frågan så svår. Det här är en fattig grupp som har det väldigt besvärligt, som man vill hjälpa. Det är ingen lätt fråga, men vi behöver ha ett långsiktigt perspektiv också, säger Leif Klingelsjö.

 

Han anser att i grunden finns redan den lagstiftning som kommunerna behöver, till exempel socialtjänstlagen. Möjligen behöver den förtydligas vad gäller EU-medborgare.