Majoriteten av lärarna anser att de själva inte har haft någon nytta av reformen med förstelärare. Det visar en stor kartläggning Statskontoret har gjort. – Det är ett otroligt slöseri. Men tyvärr är jag inte förvånad. Vi vet att det finns ett stort missnöje bland lärarna och en skarp kritik mot att huvudmännen inte har tagit hand om den här reformen på ett bra sätt, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Statskontoret har låtit SCB intervjua drygt 6 000 lärare om vad de tycker om reformen med karriärtjänster i skolan. Lärarna gör huvudsakligen tummen ned.
- Mer än hälften av lärarna är ganska eller mycket negativt inställda till reformen.
- Mer än hälften anser att den bara är till nytta för de lärare som själva har fått tjänster som förstelärare eller lektorer.
- Mer än hälften anser att det är oklart vad som krävs för att någon ska få en förstelärartjänst.
- Många lärare anser att reformen skapar splittring i kåren genom för stora löneskillnader, de anser att det är oklart vad förstelärarnas uppdrag innebär och de är skeptiska till att reformen kommer att leda till positiva effekter på läraryrket eller undervisningen.
Statskontoret sammanfattar att huvudmännen inte har lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna.
Flera förbättringar föreslås:
- Huvudmännen måste bli bättre på att förklara hur rekryteringen till tjänsterna går till.
- De måste klargöra vilket uppdrag förstelärare och lektorer har.
- De måste visa andra lärare vilken nytta de och skolan kan ha av förstelärarna och lektorerna.
Johanna Jaara Åstrand instämmer i slutsatserna.
–Regeringen måste ta ett omtag och ge Skolverket i uppdrag att förtydliga detta för huvudmännen.
Men lärarna verkar inte gilla karriärtjänsterna. Är det dags att skrota dem?
