Fördelning av nyanlända utifrån etnicitet bryter mot lagen. Den varningen utfärdar Diskrimineringsombudsmannen apropå förslagen om att införa undantag för att möjliggöra placering av nyanlända elever i kommunala skolor och skapa en särskild kvot för dessa på friskolor.
Regeringens utredare Ebba Östlin föreslog nyligen att kommuner ska få göra undantag från skollagens bestämmelser om vårdnadshavares rätt att välja skola och elevers rätt att gå i en skola nära hemmet, om det finns särskilda skäl med hänsyn till kommunens mottagande av nyanlända elever.
Utredaren föreslog också att friskolor med kö frivilligt ska få införa en särskild kvot för nyanlända elever.
Syftet med förslagen är, enligt regeringen, att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever och förbättra förutsättningarna för integration.
Men förslagen får bakläxa av Diskrimineringsombudsmannen (DO). I sitt remissvar till utredningen ”Plats för nyanlända i skolor” höjer myndigheten ett varningens finger. Genomförs förslagen ”föreligger en beaktansvärd risk” att de leder till åtgärder som ”strider mot diskrimineringslagens förbud mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet”, skriver DO.
– Det vi vill flagga för är att det finns en påtaglig risk att kommuner förstår det här som att man ska skapa etniskt blandade klasser. Det är ett problem, eftersom man enligt diskrimineringslagen inte får ta den typen av etnisk hänsyn, säger Martin Mörk, chef för processenheten på DO.
Om förslagen blir verklighet finns alltså, enligt DO, en stor risk att kommuner tar hänsyn till människors etnicitet när den fördelar nyanlända elever på olika skolor.
Förutom ett brott mot diskrimineringslagstiftningen finns också ett problem kring detta när det gäller regeringsformen. Enligt den får en etnisk minoritet inte missgynnas, påpekar DO.
På vilket sätt skulle nyanlända kunna känna sig missgynnade?
– Om de inte får gå i en skola som ligger nära där de bor utan placeras någon annanstans, säger Martin Mörk.
Personer som inte är nyanlända kan också missgynnas i och med att de förlorar sina köplatser eller inte får gå i skolan som ligger närmast, påpekar han.
Om regeringen vill gå vidare med förslagen bör den titta på möjligheten till ett undantag i diskrimineringslagen, resonerar DO.
Övriga remissinstanser är överlag positiva till utredningens två förslag, visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.
Det gäller särskilt förslaget att friskolor ska få införa en särskild kvot. Friskolornas riksförbund anser dock att en utvärdering ska ske efter tre år. Sveriges skolledarförbund säger ja med förbehållet att förslaget inte bryter mot diskrimineringslagstiftningen.
När det gäller förslaget att kommuner ska få göra avsteg från principen om fritt skolval och närhetsprincipen är invändningarna fler. Nacka kommun, Svenskt Näringsliv, Askersunds kommun, Kunskapsskolan, Jensen Education, Friskolornas riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säger nej med argumentet att förslaget sätter det fria skolvalet ur spel. SKL vill först ha en försöksverksamhet i vissa kommuner som sedan utvärderas.
Lärarförbundet skriver i sitt svar att det är positivt till utredningens syfte och vad den kan bidra till när det gäller ökad spridning av nyanlända elever mellan skolor och ett ökat delat ansvar. Förbundet befarar dock att frivilligheten innebär att huvudmännen inte kommer att utnyttja möjligheterna. Man ställer sig också frågande till förslaget om införandet av en särskild kvot på friskolor. Förbundet anser istället att kommunen ska ha rätt att anvisa plats även i fristående skolor.
Mats Thorén