En tillitsreform ska minska detaljstyrningen av lärarna och frigöra tid till undervisningen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att undersöka hur ”styrningsrevolutionen” ska kunna bli verklighet.
– Vi vill ha en tillitsbaserad styrning där vi vågar lita på medarbetarna och låter dem göra jobbet. Det innebär inte att vi motsätter oss uppföljning och tillsyn men kontrollerandet har gått för långt.
Så sa civilminister Ardalan Shekarabi i en intervju med Lärarnas tidning för ett år sedan. Han reste då runt bland landets lärosäten för att lyssna på forskare och företrädare för lärarkåren i syfte att få underlag till en ny styrning av välfärden efter New Public Management (NPM).
Tanken med näringslivstänkandet i NPM var att minska byråkratin och öka effektiviteten i skolan. Istället lades en ökad administrativ börda på lärarna som fick mindre tid för kärnverksamheten.
Statskontoret ska nu kartlägga och analysera den statliga styrningen av kommunerna och de egna myndigheterna – och hitta nya sätt att styra den offentliga sektorn som bygger på en större tillit på alla nivåer. När det gäller kommunerna ska generella statsbidrag ska vara regel även om regeringen konstaterar att skolan för närvarande behöver riktade statsbidrag.
– På lärarnivå kan det handla om att ta reda på vad som verkligen behövs av allt rapporterande lärarna gör. Om uppgifterna är onödiga eller redan finns någon annanstans kan de rensas bort. Det handlar om en revolution i sättet att tänka när det gäller styrning, säger Peter Skeppström, pressekreterare hos Ardalan Shekarabi.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand välkomnar regeringens ambition att reformera ![]()
styrningen av skolan.
styrningen av skolan.– Lärarnas arbetsbelastning har ökat markant och vi vet att den ökade administrationen och detaljstyrningen är en viktig förklaring, säger hon.
Statskontoret ska avrapportera olika delar av uppdraget under året, fram till den 31 december 2016.
Karin Lindgren