Den höga ljudvolymen i skolan gör att elever med nedsatt syn lär sig mindre och får svårare att lära känna sina klasskamrater. Därför måste ljudmiljön förbättras och lärarna bli bättre på att verbalisera sin undervisning, visar en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
[uppdaterad 2016-02-25, kl 15:05]
Lärare behöver mer kunskaper om hur de underlättar för elever med nedsatt syn och blindhet. Det konstaterar Specialpedagogiska skolmyndigheten i rapporten Med ljudet som omvärld, som presenterades på onsdagen.
I dag finns cirka 3.000 barn och ungdomar med olika former av synskador. Upp emot 200 elever är blinda och beroende av punktskrift. Alla synskadade elever som inte samtidigt har andra funktionshinder går i den vanliga skolan.
– En tillgänglig ljudmiljö är avgörande för att de ska kunna ta till sig undervisningen, säger Sara Backström Lindeberg, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och den som skrivit rapporten.
För att kunna ge samma förutsättningar till elever med synnedsättning måste lärarna bli mer verbala, konstaterar hon. Det handlar om syntolkning för att förmedla kunskaper och att hela tiden berätta vad man gör. För eleven är det viktigt att få reda på andras reaktioner och förstå sin roll i gruppen.
– Lärare som till exempel använder handuppräckning för att se hur många i klassen som inte hunnit färdigt med en uppgift bör säga högt hur många elever som räcker upp handen. En elev med nedsatt syn ska inte behöva oroa sig för att han eller hon är ensam om att inte vara färdig, säger Sara Backström Lindeberg.
Slutsatserna i rapporten bygger bland annat på elevernas egna ljudobservationer och djupgående samtal Sara Backström Lindeberg haft med en mindre grupp elever med nedsatt syn. Hon har själv en synnedsättning och har arbetat som musiklärare i många år.
– I mitt arbete på Specialpedagogiska skolmyndigheten besöker jag många skolor och märker vilken enorm skillnad det gör när läraren är verbal.
En slutsats hon drar är att elever med nedsatt syn helst vill att läraren själv ska syntolka undervisningen, det vill säga beskriva i ord vad som sker i klassrummet. Att överlåta syntolkningen på en resursperson som ska sitta bredvid och viska kan göra att eleven få svårt att koncentrera sig.
– Det är svårt att lyssna på flera personer samtidigt. Om det bara är läraren känner sig eleven också mer som en del av gruppen.
Samtidigt är syntolkning ett svårt arbete som kräver kunskaper och träning. Det ligger ett ansvar hos skolans ledning att se till att de lärare som har elever med nedsatt syn får den kunskapen. Det finns också mycket att göra i den fysiska miljön på skolan, till exempel genom att installera ljuddämpande material och skärma av lokaler så att ljudnivån minskar. Man kan också göra mycket genom att skapa mindre elevgrupper, understryker Sara Backström Lindeberg.
– Jag är väldigt förvånad över det är så lite uppmärksamhet kring de här frågorna. Det saknas forskning om ljudmiljöns betydelse för elever med synnedsättning i deras skolvardag, säger hon.