Barn som under sin uppväxt har placerats i HVB-hem eller familjehem klarar sig sämre i skolan, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
[uppdaterad 2016-02-25, kl 14:55]
Många barn som under sin uppväxt har placerats utanför sitt hem – i HVB-hem eller familjehem – går ut grundskolan utan fullständiga betyg och behörighet till gymnasiet. Dessa ungdomar vidareutbildar sig i lägre utsträckning än andra ungdomar oavsett tidigare skolresultat och trots samma kognitiva förmåga.
Bland långvarigt placerade pojkar nådde endast hälften gymnasiebehörighet. Genomsnittet för andra ungdomar är omkring 90 procent.
– Här är det viktigt med ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten och den som har hand om barnet, till exempel familjehemmet eller HVB-hemmet, för att ge barnen det stöd de behöver, säger Katarina Munier, samordnare för Socialstyrelsens frågor om barn och unga, till TT.
Slutsatserna presenteras i en rapport från Socialstyrelsen på torsdagen.
Dessa barn har också både under placeringen och senare i livet sämre fysisk och psykisk hälsa. Bland familjehemsplacerade ungdomar mellan 13 och 21 år har upp till var tredje person en psykiatrisk diagnos och många använder psykofarmaka. Det kan jämföras med barn som inte är familjehemsplacerade där 3–4 procent använder psykofarmaka.
Ansvarig minister Åsa Regnér säger att hon är väl medveten om situationen sedan tidigare men anser ändå att rapporten är alarmerande.
– För att ta oss an detta behöver vi dels stärka välfärdssamhället generellt, dels stärka socialtjänsten. Allmänna åtgärder som vi redan har satt in är specialpedagoger, lärartäthet, att stärka elevhälsan och ungdomars psykiska hälsa, säger hon till TT.
Mats Thorén