Aktiva tv-spel kan absolut ha ett utbildningsvärde i skolorna. Men en del av dem fokuserar osunt på idealkroppar och BMI-mätning, enligt en forskarrapport från Örebro universitet.
Det handlar om så kallade exergames som fick något av ett genombrott runt 2006 med Wii-konsolerna från Nintendo. Sedan har tekniken utvecklats på olika plattformar.
Användningen i skolor av sådana tv-spel är inte så utbredd i Sverige, jämfört med exempelvis Storbritannien och USA, visar rapportens enkät bland svenska lärare i idrott och hälsa.
– Generellt är lärarna positiva, förutom att de är lite skeptiska till tekniken och att det kan kosta mycket, säger Mikael Quennerstedt, professor i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Forskningsprojektet har resulterat i en slutrapport till finansiären Vetenskapsrådet. Syftet är vetenskapligt bena ut tv-spelens för- och nackdelar innan de i större utsträckning införds i svenska skolor.
– Man kan få fler aktiva elever, sådana som kanske inte lockas av traditionella idrotter, konstaterar Mikael Quennerstedt.
– I skolmiljön är det dansspelen som har fungerat bäst, jämfört med träningsspelen som kan ha lite konstiga budskap om idealkroppen och ideal hälsa samt mätningar av BMI (kroppsmasseindex) och kalorier.