Lärlingsplatserna inom gymnasieskolan borde mer likna vanliga anställningar. Det anser en majoritet i utbildningsutskottet och uppmanar regeringen att utreda frågan.
Förslaget bygger på en motion från partierna i Alliansen och får stöd av Sverigedemokraterna. Det går ut på att lärlingsplatserna ska likna en anställning med en lärlingslön och att platserna förväntas övergå till riktiga anställningar. Till en början ska det offentliga stå för en större del av lönen.
Med lärlingsanställningar behöver företagen bli mer involverade och få större ansvar för utformningen av lärlingsutbildningen, enligt utskottett. Företagen bör också få välja vilka lärlingar de vill ta emot.
Inspirationen till Alliansen lärlingsmodell kommer från Tyskland. Enligt utskottet kan den omfattande lärlingsutbildningen där vara en förklaring till den relativt låga ungdomsarbetslösheten i Tyskland.
Regeringspartierna och Vänsterpartiet reserverade sig mot utskottets beslut och hänvisar till Yrkesprogramutredningen som kom förra året. Enligt den utredningen finns inget större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt.
Regeringen vill hellre bredda lärlingsutbildningen genom så kallade branschskolor. En försöksverksamhet med sådana skolor är på gång.