En lärare som använder konfrontativ pedagogik riskerar att låsa in en elev i en intolerant position i stället för att öppna för reflektion. Det anser Christer Mattsson, tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och en av talarna på det pågående Skolledarkonventet i Stockholm.
– Jag vet att jag inte har gjort honom till rasist. Men jag har i allra högsta grad hjälpt honom att bli rasist.
Det konstaterar Christer Mattsson, grundskollärare och tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet, efter att från scenen i Lärarnas hus i Stockholm under årets skolledarkonvent ha berättat historien om hur han för över tjugo år sedan debatterade med en ung sverigedemokrat på en skola på Gotland.
Debatten vann Christer Mattsson och den ledde till att den unge sverigedemokraten senare fälldes i Högsta domstolen för hets mot folkgrupp. En triumf i kampen mot rasism kanske någon tycker, men Christer Mattsson håller inte med.
– Det är det mest förnedrande jag har gjort. Det ligger inte inom läraryrkets etik, säger han.
Den unge sverigedemokratenär i dag en av Sveriges ledande nazister och när Christer Mattsson träffade honom igen, 19 år efter det första tillfället, ställde han frågan vad den nu inte så unge mannen trodde hade hänt om det inte hade varit för den där debatten.
Svaret Christer Mattsson fick löd ungefär så här: ”Jag var ju redan rasist, men jag hade aldrig fått de kontakterna vid den tidpunkten om det inte hade varit för den debatten. Så jag har tänkt många gånger att jag kanske hade blivit som far min, fårabonde”.
Christer Mattssons poäng med att berätta historien är att den visar hur konfrontativ pedagogik ibland kan skapa det den påstår sig motverka.
– Mer pedagogik än vad vi tänker på är till sin natur konfrontatorisk. Som fyrahörnsövningar och att ställa sig på en linje om man håller med eller tar avstånd. I den stunden skapar vi oavsiktligt sociala positioner.
Värderingarna finns, tankarna och känslorna finns, men vi gör dem synliga, säger Christer Mattsson, som inte är någon vän av temadagar för att jobba med värdegrundsfrågor.
– Jag brukar lite elakt säga att en lyckad temadag gör ingen skada, men det är sällan de blir så bra. Ibland blir det i stället de här konfrontationerna där ”Kevin” ska svara på hbtq-frågor. Innan har han homofoba känslor, homofoba värderingar, men efter konfrontationen blir han den homofobe.
Christer Mattsson baserar sitt resonemang på en socialpsykologisk teori som säger att det inte nödvändigtvis är så att vi gör det vi gör därför att vi är de vi är. I stället tenderar vi att bli de vi blir efter att vi har gjort det vi har gjort.
– När vi har agerat, när vi har sagt, när vi har gjort, så är vi tvungna att försvara den sociala position som har uppstått, säger Christer Mattsson.
Motsatsen till konfrontativ pedagogik är enligt honom dialogbaserad pedagogik som syftar till att frigöra eleven och alltid stå på hens sida.
– Pedagogens uppgift är att hjälpa barnet att förstå sig själv och den värld barnet lever i. Inte att befästa identitetspositioner, säger Christer Mattsson.
Något som läraren kan gör, enligt honom, är att ställa frågor som får eleven att reflektera. Frågor som ”Varför tror du att du tänker så?” och ”Varför blir du så arg av den här frågan?”. Därefter bör läraren lämna ämnet och vila i vissheten att eleven kommer gå därifrån och tänka på det som sagts.
Det som äger rum mellan lektionerna i de interventionsgrupper som Christer Mattsson arbetar i är, enligt honom, lika viktigt som det som händer på själva lektionerna.
– Förändringen äger inte rum i det enskilda samtalet utan i den dialog som fortsätter inom eleven efter samtalet, konstaterar han.
Johanna Ulrika Orre