En ökad andel elever med utländsk bakgrund är en del av förklaringen till de försämrade elevresultaten – men i huvudsak har försämringen andra orsaker. För den försämrade gymnasiebehörigheten har invandringen dock haft mycket stor betydelse. Det visar en analys som Skolverket har gjort.
[uppdaterad 2016-03-14, kl17:25]
I en ny rapport har Skolverket analyserat hur invandringen har påverkat skolresultaten i två avseenden, dels när det gäller behörigheten till gymnasiet, dels när det gäller resultaten i internationella studier som Pisa och Timms.
Andelen obehöriga till gymnasiet har ökat från drygt 10 procent 2006 till drygt 14 procent 2015. Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart. Den elevgruppen har haft en sämre resultatutveckling än andra elever.
– Vi ser också att den genomsnittliga åldern när man invandrar som elev har ökat från sju till nio år. Har man färre år på sig att lära sig det man ska i svensk skola så blir det tuffare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
I den senaste Pisa-undersökningen gavs den svenska skolan underkänt. I samtliga ämnen som mättes – matematik, läsförståelse och naturvetenskap – backade Sverige.
– Vi kan endast till en liten, men inte helt obetydlig del, förklara de sjunkande kunskapsresultaten i Pisa med en ökad andel nyinvandrade elever. Det största resultattappet kvarstår oförklarat. Vi ser att alla elevgrupper tappar, säger Anna Ekström.
Tore Otterup, universitetslektor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, anser att ett av de stora problemen när det gäller integreringen av nyanlända finns inom lärarutbildningen.
– Jag är mycket kritisk till att lärarutbildningen inte rustar lärarstudenterna att möta den här elevkategorin, säger han.
I januari i år infördes nya riktlinjer gällande hur man inom den svenska skolan ska hantera mottagandet av nyanlända elever, vilket både Tore Otterup och andra forskare ser som något positivt.
– Jag är försiktigt optimistisk när det gäller utvecklingen framöver för de elever som kommer nu, trots alla utmaningar gällande elevernas antal och skolbakgrund, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) konstaterar att den svenska skolan inte alltid lyckas ge det stöd som behövs.
– Det här är en väldigt viktig rapport som visar att vi måste bli starkare i skolsystemet och bli bättre på att ge stöd till de elever som kommer hit, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
De skolor som har de tuffaste förutsättningarna måste också få de bästa möjligheterna och säkerställa att lärare har förutsättningar att utföra sitt jobb, enligt utbildningsministern.
Det största oppositionspartiet Moderaternas recept för att vända utvecklingen är bland annat särskilda förstelärartjänster i utanförskapsområden, införande av lärarassistenter, tydliga kunskapskontroller för nyanlända och mindre barngrupper i förskolan i kombination med särskilt fokus på språkinlärning.
Partiet vill också att lärare fortbildas i svenska som andraspråk.
– Vi vill ha rejäla kompetenssatsningar. All lärarutbildning ska också ha ämnet i utbildningen, säger Camilla Waltersson Grönwall, utbildningspolitisk talesperson för M, till Lärarnas tidning.
Lärarförbundet tycker att spridningen av nyanlända elever måste öka.
– Det håller inte att några få skolor ska bära hela utbildningsansvaret för den här gruppen. Därför måste ansvaret för de nyanlända eleverna fördelas bättre, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i ett uttalande.
Lärarnas riksförbund lyfter i en kommentar fram att för att förbättra resultaten krävs lärarna avlastas och får fokusera på huvuduppdraget – att undervisa.