Regeringen satsar 34 miljoner kronor extra årligen på karriärtjänster för rektorer och förstelärare som arbetar i skolor i utsatta områden.
[uppdaterad 2016-03-16, kl 20:50]
Regeringen inför ett extra lönepåslag för rektorer och särskilt yrkesskickliga lärare – lektorer och förstelärare – som arbetar i utsatta områden.
– Vi vet att ledarskapet är avgörande när man ska vända utvecklingen på en skola med tuffa förutsättningar. Därför är det viktigt att även rektorer kan få ett lönelyft, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till TT.
Pengarna, i form av riktade statsbidrag, ska gå till skolhuvudmän som deltar i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola (se faktaruta) eller bidrar till att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever.
Reformen – 34 miljoner kronor årligen – ligger utanför det redan befintliga statsbidraget till de kommuner och friskolor som inrättar karriärsteg för lärare. Beslutet fattas formellt på morgondagens regeringssammanträde.
Syftet är att ”de bästa lärarna och rektorerna” ska arbeta på skolorna med de tuffaste förutsättningarna och att de ska känna sig motiverade att stanna kvar där.
– Det är huvudmännen som avgör fördelningen mellan lärare och rektorer. Men vår bedömning är att de berörda skolorna kommer att vilja stärka ledarskapet, säger Gustav Fridolin, till TT.
De 34 miljoner kronorna räcker till 200 rektorer, som vardera får 10.000 kronor mer i månaden.
Sveriges skolledarförbund har länge efterfrågat ett statligt lönelyft riktat till just skolledare. Förbundet har bland annat påtalat att förstelärare på vissa skolor tjänar mer än rektorn. Lägligt nog presenterar utbildningsministern nyheten i ett tal på onsdagen på Nordiska skolledarkongressen, som pågår i Göteborg och som arrangeras av just Skolledarförbundet.
Den förra regeringen byggde ut karriärtjänstreformen genom en satsning på extra många förstelärare i så kallade utanförskapsområden. 2014/15 beviljade Skolverket ansökningar för totalt drygt 13 miljoner kronor, motsvarande 154 förstelärare och 1 lektor till olika utanförskapsområden.
Den fortsatta utbyggnaden av alliansregeringens satsning avbröts dock av den nuvarande regeringen som i stället valde att dra i gång det så kallade lärarlönelyftet. Den satsning alliansen hann förverkliga på karriärtjänster i utanförskapsområden - 16 miljoner årligen - kvarstår dock, uppger regeringen.
Moderaterna föreslog i sin budgetmotion i höstas en utbyggd satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden på 158 miljoner kronor på fyra år, det vill säga drygt 39 miljoner kronor årligen. I Moderaternas förslag ingick dock inte skolledarna.